I lobbyn på Clarion Hotell i Luleå sitter Lauren vid ett bord med sin skylt. Ingen har dykt upp än, men Lauren berättar att hon inte förväntar sig en stor grupp.
– Det finns ett par större grupper som arrangerar träffar för amerikaner, men de är alla i storstäderna. Stockholm, Göteborg och Malmö och de sträcker inte ut några händer till amerikaner i resten av Sverige.
Lauren berättar att hon själv tog tag i saken och startade en facebooksida som hon beskriver som en plattform för att få amerikaner att komma ut i samhället, träffa varandra och vara sociala.
– Jag tänkte att det vore kul att få se vilka som finns här ute. Jag har arrangerat några träffar i Luleå och även i Pajala tidigare.
Lauren bor i den lilla byn Skaulo utanför Gällivare. En skarp kontrast jämfört med hennes tidigare liv i Palm Springs i Kalifornien. Klimatet har hon inga större problem med, även om snöskottningen är tuff. Det är främst det sociala livet som ekar tomt.
– Det var alltid något på gång där även om du var en bra bit utanför stadskärnan. Det var mycket mer så att folk spontant hittade på saker och bjöd in en till det.
Så ser inte Laurens vardag ut nu.
– Jag gick på ett föreningsmöte i samhället för flera år sedan och ingen berättade vad de var man gjorde där. Efter det bestämde jag mig för att starta egna projekt, men jag har inte något stöd i samhället. De kan säga "bra initiativ" Sen händer inget.
Även bland amerikaner i länet har Lauren märkt att det är svårt att få dem att vara sociala. Något hon tror kan bero på att man vill passa in.
– Det kan vara den svenska kulturen. De som har bott här länge anstränger sig för att passa in och att vara svenska. Det är i viss mån att vara en del av en stängd kultur.
Hon får medhåll om att Norrbotten är en svår plats att känna sig inkluderad i av Daniel McMurry som kommit till bordet. Daniel flyttade också hit för kärleken och har levt i Boden och Luleå i nästan 20 år.
– Det finns något kulturellt här. Man umgås med de man känt sedan barnsben. Är man inte en av dem så är folk trevliga mot en, men man blir inte inkluderad.
Han har ett exempel på hur en sån upplevelse kan se ut.
– När jag bodde i Boden så arrangerade jag en stor halloweenfest varje år. Folk sa alltid att det var den coolaste festen de varit på, men inte en enda av dem bjöd in mig på något.