"Vi har enorma investeringar i Norrbotten och ser ännu ingen lågkonjunktur, även om varslen börjar komma inom byggsektorn nu. Våra medlemsföretag vill ha mer stabilitet med räntenivåer på fyra-fem procent, det är vad som efterfrågas", säger Linda Nilsson, vd för Norrbottens handelskammare.
Sverige och Norrbotten går in i högst osäkra ekonomiska tider. Inflationen biter sig fast runt 8 procent, trots att Riksbanken ända sedan i maj 2022 har höjt nivån på styrräntan för att motverka prisutvecklingen.
Intresset var därför stort bland länets företagare när vice riksbankchef Martin Flodén besökte Norrbottens handelskammares årsmöte i Luleå under torsdagen.
– Senast Riksbanken besökte oss var 2018 och därefter har det varit nästan "sju svåra år" – med Brexit, pandemi, krig i Europa, ökade el- och drivmedelspriser, stigande räntor och stigande inflation. Hur påverkar det vårt näringsliv framåt? sa Linda Nilsson, vd för handelskammaren, innan hon välkomnade upp Flodén för sitt anförande.
De viktiga budskapen från honom var att penningpolitiken behöver fortsätta vara stram framöver också för att få ner inflationsnivån till målet på 2 procent.
– Det började med energipriserna och råvarukostnaderna under 2022 men inflationen är inte bara ett ”importerat” problem. Alla har märkt hur livsmedelspriserna har ökat snabbt, varupriserna och priset på tjänster likaså. Nu är det snarare detta som oroar oss, säger Martin Flodén.
Han beskriver samtidigt Sverige som ett skuldsatt land med en stor grad av rörliga lån, för både hushåll och företag.
– Sverige sticker ut i räntekänslighet, med mycket skulder och rörliga räntor, jämfört med exempelvis Tyskland, men också gällande finanspolitiken, som inte är lika expansiv som i andra länder. Därför dämpas konjunkturen mer här än i andra länder nu.
"Vår prognos är att bygginvesteringarna blir betydligt lägre i år men vi gör inga prognoser på regionnivå. Men i detta läge, när regionen ska expandera och det väntas en stor inflyttning med en stor efterfrågan på bostäder, då borde marknaden anpassa sig och få igång byggandet ändå. Martin Flodén, vice riksbankschef.
Men lågkonjunkturen slår precis inför industriboomen i Norrbotten – samtidigt som byggbranschen har gått i stå och varslen duggar tätt över hela landet. I höstas varslade Lindbäcks i Piteå drygt 100 anställda och Kent Johansson, vd för Älvsbyhus, var en av flera församlade företagare som uttryckte oro vid riksbankschefens besök i Luleå.
– Min bransch mår inte alls bra. Älvsbyhus är nog de enda i landet snart som inte har varslat ännu. Vi förespråkar därför räntesänkning mot mer stabila nivåer. Annars kommer det fortsätta blöda.
Men Martin Flodén kan inte utlova några räntesänkningar – än. Tvärtom säger han att det är "troligt" att styrräntan höjs ytterligare en gång, antingen på nästa riksbanksmöte (den 29 juni) eller senare i höst.
– Stabilitet i räntorna bygger på att vi får stabilitet i prisökningstakten och slår vakt om inflationsmålet. Tappar vi det förtroendet och låter inflationen ligga kvar på dessa nivåer en alltför lång tid, då blir det väldigt stökigt framöver.
"Min bransch mår inte alls bra. Älvsbyhus är nog de enda i landet snart som inte har varslat ännu. Vi förespråkar därför räntesänkning mot mer stabila nivåer. Annars kommer det fortsätta blöda", sa Kent Johansson, vd för Älvsbyhus, när vice riksbankschef Martin Flodén besökte Norrbottens handelskammare.
Riksbanksdirektionen var dock inte helt enig om den senaste höjningen av styrräntan med 50 punkter till nuvarande 3,5 procent (den 26 april)
– Alla fem var överens om att vi behöver fortsätta strama åt penningpolitiken men vi var två som bara ville höja med 25 punkter. Det beror på att vi ser en tydlig tudelning av ekonomin nu. Somligt går starkt, som arbetsmarknaden och exportindustrin tack vare svag krona. Andra sidan av myntet är att vi ser en tydlig inbromsning i inhemsk ekonomi, främst vad gäller hushållens varukonsumtion men även bygginvesteringarna, säger Flodén i intervju med Norr Media efteråt.
Om försvagningen nationellt fortsätter, är det i sig tillräckligt för att få ner inflationen, menar han.
– Därför tyckte jag att det räckte med 25 punkters höjning i april.
De fortsatta räntehöjningarna får också mycket kritik från olika håll. Såväl LO-ekonomer som Svenskt näringsliv anser att de slår hårt mot folks privatekonomi och leder till högre arbetslöshet. Hur vill du bemöta kritiken?
– Det finns synpunkter på att vi borde ha höjt styrräntan mer också. Och alla är eniga om att det viktigaste är att få ner inflationen. Annars kommer hushållens inkomster gröpas ur vilket innebär en väldig osäkerhet.
När är vi nere på två procents inflation igen?
– Vår prognos är att inflationsnivån, inklusive energipriserna, borde ligga där framåt slutet av året. Men ser man på mer underliggande mått, får vi nog vänta en bit in på 2024.
Bolåneräntan har samtidigt stigit markant och ligger nu på över 5 procent (avseende tre månaders bindningstid) och en sänkning kan skönjas först våren 2026, enligt Ekonomifakta. Hur påverkar detta bostadsmarknaden?
– Vi har redan sett att bostadspriserna har fallit med mellan 10-15 procent efter att ha stigit kraftigt under pandemin och vår prognos är att de fortsätter falla lite till.
Hur ser du på riskerna för en bostadsbubbla som kan spricka även i norra Sverige?
– Vi har under många år oroat oss över den höga skuldsättningen hos svenska hushåll, som har inneburit att bostadspriserna har stigit snabbt. Samtidigt har vi en prognos för arbetsmarknaden som förblir stark genom lågkonjunkturen. Och så länge folk har kvar sina jobb, har de kvar sin betalningsförmåga.
Den förre riksbankschefen Stefan Ingves,s om avgick i december 2022, har kritiserats för att den långa perioden av minusränta i Sverige medverkade till en upphaussad spekulationsekonomi på bostadsmarknaden. "Jag var inte alltid överens med Ingves", säger vice riksbankschef Martin Flodén.
Riksbanken och förre chefen Stefan Ingves har kritiserats för att ha medverkat till en spekulationsekonomi på en överhaussad fastighetsmarknad i och med att styrräntan låg på minus under 2015-2020. Var du överens med Ingves de åren?
– Det var jag inte alltid. Men i det stora hela handlade det mer om diskussioner på marginalen. Det hade nog inte haft någon stor betydelse för utvecklingen på bostadsmarknaden om vi hade stannat på noll i stället för en minusränta på 0,5, tror jag.
Nu pratas det om en kollaps för byggbranschen i linje med krisen på 90-talet, med allt högre material- och råvarukostnader samtidigt som ökade räntor gör det svårare att lösa finansieringen för byggprojekten. Hur länge tror du att krisen håller i sig?
– Vår prognos är att bygginvesteringarna blir betydligt lägre i år men vi gör inga prognoser på regionnivå. Men i detta läge, när regionen ska expandera och det väntas en stor inflyttning med en stor efterfrågan på bostäder, då borde marknaden anpassa sig och få igång byggandet ändå.
– Och även byggsektorn har ett intresse av att få ner inflationen. Det är inte bra om hushållens kostnader ökar alltför snabbt i förhållande till lönerna eller om priset på insatsvaror fortsätter att öka. Därför behöver en välfungerande bostadsmarknad också inflationsstabilitet.
I ditt anförande sa du att de "modesta" lönehöjningarna i årets industriavtal var välkommet. Varför det?
– Det underlättar för en återgång till låg och stabil inflation, som gynnar löntagarna och ger reallöneökningar igen. För det är inte hållbart för företagen att fortsätta höja priserna om lönerna inte hänger med, säger vice riksbankschef Martin Flodén.