Allt måste läras in på nytt
- Så här efteråt känns det oförklarligt. Jag drack mycket sprit och var ordentligt berusad och trodde att ingenting skulle kunna hända mig. Inte ens om jag gick mitt på vägen. Hur kunde jag vara så dum?
Det var ett stort gäng som hade lämnat en fest för en annan. Alla gick snabbt över vägen utom Christer Abrahamsson som gick mitt på den.
- En kompis tog tag i min jacka men jag lyckades komma loss. Då kom bilen.
Minns ingenting
Han kommer inte ihåg någonting från olyckan, det han vet är vad kompisarna berättat. Vid olyckan kastades han 20-30 meter upp i luften och landade på huvudet. Han fördes med helikopter till universitetssjukhuset i Linköping.
Skadorna var mycket allvarliga och operationen tog lång tid. Han vaknade upp efter en vecka. Då var han totalförlamad och kunde inte tala. Han har mycket vaga minnen från sjukhusvistelsen men kommer ihåg att en del av förlamningen släppte efter en tid.
Efter nio månader fick han lämna sjukhuset för behandling hos olika specialister. Då satt han i rullstol med vänster arm helt förlamad. Dessutom hade han tappat talförmågan.
Skövde kommun ordnade en servicelägenhet åt honom där han fick hjälp av assistenter för att klara vardagen. Den regelbundna träningen fick till slut effekt: han återfick rörligheten i båda benen och fick tillbaka talet. Men vänster arm var och förblir förlamad.
Det var läget när Christer Abrahamsson kom till Framnäs och neurolinjen för ett och ett halvt år sedan. Internatet och umgänget med andra blev jobbig för honom. Anledningen var hjärnskadan som delvis förändrat honom.
Blev arg och upprörd
- Jag var en egotyp och tyckte att jag hade rätt i allting. Därför blev jag mycket arg och upprörd när andra hade andra åsikter. Jag var nog mycket jobbig då.
Han säger att den sociala träning som han fått på Framnäs fått honom att förstå hur han behandlade sina assistenter hemma i Skövde. Minsta detalj och småsak kunde göra honom ursinnig. Undervisningen på Framnäs har förändrat detta beteende.
Christer Abrahamsson är mycket osentimental när han berättar om hur personalen på Framnäs hjälpt honom att delvis komma tillbaka till den person som han var innan den allvarliga olyckan. Det handlar inte bara om beteende och förhållande till andra människor utan också om mycket vardagliga saker.
Lära allt på nytt
- Jag har fått lära mig att duscha, laga frukost och ordna olika saker för att klara mig själv. Men det är jobbigt att bädda sängen eftersom jag bara har en arm. Det tar en timme och då är jag helt slut och måste vila.
I undervisningen ingår att stärka de förmågor som personerna har kvar.
Det görs bland annat med hjälp av datorer. Vid en sådan lektion utför Christer Abrahamsson en uppgift om och om igen.
- Minnet är konstigt, tänk jag kan göra samma sak fem gånger men när jag ska göra det den sjätte gången har jag glömt hur man gör. Det är jobbigt. Och tänk, jag kommer inte ihåg någonting från det år jag jobbade som aupair i USA. Men när jag låg på sjukhuset kom jag ibland ihåg ord på engelska men inte på svenska.
Han har ett och ett halvt år kvar på utbildningen men vet redan vad han ska ägna sig åt: musik i någon form. Innan olyckan var han musiker på fritiden och spelade med i flera band.
- Jag spelade klarinett och kallades Ockelbos Benny Goodman. Men nu kan jag inte spela klarinett längre eftersom min vänsterarm är förlamad. Men jag klarar av trumpet. Kanske kan jag bli musiklärare, det skulle vara roligt, säger Christer Abrahamsson.
Så jobbar vi med nyheter