På bara tre år har paret byggt två hus, blivit sambos och fått barn. Paret, i dag 42 och 31 år gamla, minns augustinatten när livet gjorde en helomvändning.
– Det värsta från den där natten är när dotterns barndomskompis kommer springandes helt förtvivlad på gatan, hon ser huset i lågor och vet inte om vi ligger och sover, säger Johan Erixon.
Han blickar tillbaka till den där natten då familjens – och grannens – hus brann ned. På bara en timme försvann allt Johan Erixon ägde.
Dottern Mira, då 15 år, vaknade av en kraftig smäll. Ljudet kom från carporten som låg intill hennes rum. Erika Isaksson, numera sambo men vid tidpunkten flickvän med egen lägenhet, trodde först att smällen kom från någon som gjorde inbrott. Hon väckte Johan Erixon och bad honom kontrollera vad som hänt. På vägen upp till andra våningen mötte han dottern som kom springandes nedför trappan.
– I ögonvrån ser jag att det är något som inte är rätt. Och då är det bilen som brinner utanför huset, säger han.
De sprang ut genom altandörren på baksidan av huset. Trots att huset ännu inte brann fick de inte med sig några saker från huset. Chocken var alldeles för stor.
– Man tänker inte i ett sådant läge, säger Erika Isaksson.
Johan Erixon ringde 112 som frågade om han kunde släcka elden. Inlindad i täckte sprang han till bilen för att försöka släcka elden.
– Men det gick ju inte.
Erika Isaksson berättar hur hon försökte lugna Mira samtidigt som de måste väcka grannarna. De bankade på dörrar för att få ut grannarna ur husen.
– Det kändes som att det tog hur lång tid som helst innan brandkåren kom men det gjorde det nog inte, säger hon.
Det tog ungefär en timme så var hela huset övertänt. Det enda de hade fått med sig ut var Johan Erixons telefon, allt annat brann ned.
Minnena som försvann, som gamla fotbollströjor och foton, var ledsamt att tänka på.
– Tack och lov för Instagram och back-ups, men det var ganska många foton som brann upp. Men man får inte glömma bort att minnena finns här i huvudet, och att man lever här och nu, säger Johan Erixon.
– Nästan från dag ett så var känslan att det materiella spelar så otroligt liten roll. Alla klarade sig, ingen blev skadad. Det hände och vi får leva med det.
Branden startade i en hybridbil som kunde köras på både el och bensin av märket Volkswagen Passat, men brandorsaken gick inte att fastställa.
Erica Isaksson hade en liten etta som de flyttade in i. Johan Erixons döttrar kunde flytta in med deras mamma. Efter en månad flyttade paret in i en ersättningslägenhet där de bodde i tre år.
De beslöt att bygga upp huset igen, men kände samtidigt att de ville skapa ett nytt liv tillsammans på en annan plats. Beslut togs att bygga två hus på samma gång: huset på Hertsön som de kunde sälja och ett som de skulle flytta till när det var klart.
Något som de i dag säger var en naiv plan.
– Jag förstår inte hur vi tänkte, säger Johan Erixon med ett skratt.
Snart förstod de att de inte kunde köra vidare på planen, det var nog att arbeta heltid och bygga huset på Hertsön. Det var en märklig känsla att bygga ett hus de aldrig skulle bo i som var till någon annan, säger Erika Isaksson:
– Man funderar på vad den blivande ägaren kan tycka om, vilka material de gillar. Och att bygga hus är ett livsprojekt men vi blev inkastade i det här, vi var tvungna att börja från absolut noll.
Huset på Hertsön blev klart och sålt och fokus flyttades till huset i Bensbyn. Ett drömhus, som slutligen blev som de önskade – efter många turer. När bygglovet skulle skickas in i december 2020 kände Erika Isaksson att nej, det blev inte rätt.
– Det blev ett halvårs extra väntetid eftersom vi fick rita om huset men det blev precis som vi ville ha det, säger hon.
De tänkte framåt: vilka behov kommer finnas om 15 år, hur ska alla få plats. En annan viktig aspekt var att de vill bo i ett enplanshus eftersom behov ändras då man blir äldre – kommer de kunna ta sig upp en våning när de är gamla?
– Vi har lärt oss så mycket genom att bygga två hus. Man måste vara noggrann och göra förarbetet. Läs avtalet, var lagom besvärlig i början så man får en affärsmässig relation med de som bygger. Hade vi gjort den här resan igen så hade vi haft mer kontroll själva, säger Johan Erixon.
– Kanske när man bygger det tredje huset vet man hur man ska göra.