Videon är inte längre tillgänglig
I tv har kändisarna börjat vända ut och in på sina släktanor. I programmet Vem tror du att du är reser namnkunniga som Camilla Läckberg, Mark Levengood, Lasse Åberg med flera, land och rike runt i jakt på anfäderna.
Men på Lulebygden forskarförening tror inte ledaren Sture Karlsson att det är såna sammanhang som triggat det växande intresset för släktforskning.
Nej, förklaringen stavas internet.
Både dag- och kvällskurser
- Allt finns ju numera på internet, väldigt lättåtkomligt och man kan sitta och forska hemma, säger Sture som själv blev intresserad av ämnet för fem år sen, efter pensionen.
- Det är ett stort intresse nu. Vi har nu både en dag och en kvällskurs. Vi har fått neka flera intresserade men de har chans att komma med sen, berättar Sture.
Innan släktmaterial hamnade lätt åtkomligt på nätet var det lite bökigare att leta efter anfäder. Man fick kontakta församlingarna för att få titta i kyrkböcker.
- När kyrkböckerna centraliserades fick man ta sig till Härnösand, säger Sture.
Mormoner kopierade
I dag är allt digitaliserat och till grund för all släktforskning ligger ett gigantiskt dokumentationsmaterial som de amerikanska mormonerna gjorde på 1940-talet.
- De kom till Sverige 1948 och under fem år reste de runt och fotograferade alla kyrkböcker i hela landet. Anledningen var att de villa ha vetskap om sina anfäder som kommit hit. Materialet kopierades sedan och överlämnades till svenska staten, berättar Sture Karlsson.
Ska du starta släktforskning på egen hand så är två av ingångsportarna sajterna Genline, som är privatägd, och statliga Svar som är Riksarkivet.
Kostnader
- Där kostar det 1.200 kronor per databas och år om du ska forska själv. Hos oss som forskarförening har du tillgång till allt detta för 150 kronor per år, vilket är vår medlemsavgift, säger Sture inbjudande.
Medlemsavgiften för ungdomar under 25 år är för övrigt 40 kronor.
För den som är sugen att ta rätt på sina anor ger kursen en grund att stå på för att lära sig systematiken.
Själv har Sture och andra forskare i hans släkt kommit tillbaka ända till år 1480. En spännande resa, förklarar han som härstammar från Gotland.
- När man börjar forska så startar man med födelseårtalet på den man vill ha kunskap om och letar i födelsebok, husförhörsböcker, församlingsböcker och kyrkböcker vilka började föras runt 1700 efter direktiv av konungen Karl XI. Så vi kan tacka honom för att vi i dag kan bedriva släktforskning, säger Sture Karlsson.
Vad kan man då finna i forskandet?
- Man får en bild av hur människor rör sig, vilka sjukdomar som fanns, man nämner kopporna och tuberkulos och difteri, säger Sture och berättar att man faktiskt en tid hade krav på pass mellan länen när folk flyttade.
Lulebygdens forskarförening bildades 1989 och har i dag 430 medlemmar och medlemsantal i ökande. Och det är ungdomarna som kommer starkt.
På mammas sida
Exempelvis heter en av de nyaste knopparna på föreningens medlemsträd Julia Stenman, 19 år gammal. Julia kommer att följa dagkursen.
- Jag vill forska i släkten på min mammas sida, den vet vi väldigt lite om. Jag har varit intresserad av släktforskning i flera år, det ska bli intressant att se vad jag hittar om rötterna, säger universitetsstudent som läser retorik och meänkieli. Att kunna ta fram intressant information till mamma och hennes syskon känns viktigt, förklarar hon.
- Att gå en kurs känns bra, man kan få handfasta råd säger Julia som har sina släktanor i Västerbotten och i Finland.