Allt fler anmäler mobbing

Under förra året tog Skolverket emot 1.007 anmälningar om missförhållanden inom skola, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. En stor del av anmälningarna, 36 procent, gällde kränkande behandling. Anna Westerholm, avdelningschef för utbildningsfrågor på Skolverket, tror dock inte att kränkningarna ute i skolorna verkligen ökar även om statistiken kan tolkas så. - Varför anmälningarna ökar är egentligen ingenting som vi har analyserat. Men man kan tänka sig att det har att göra med att ämnet får väldigt mycket publicitet nu. Det finns en ny tuffare lagstiftning, det har inrättats ett Barn- och elevombud som kan driva skadeståndskrav och rent allmänt har alla en höjd medvetenhet om dessa frågor. Då tror jag också att anmälningsbenägenheten ökar. Så det behöver absolut inte vara ett tecken på att kränkningarna verkligen ökar, säger Anna Westerholm. Missad undervisning I ärenden där Skolverket gör en fullständig utredning och tar ställning i sakfrågan kan kritik komma att riktas mot de skolansvariga. Nära var fjärde anmälning som utreddes förra året ledde till kritik från Skolverket. Och hälften av alla kritikbeslut rörde rätten till utbildning, vilket Anna Westerholm tycker är anmärkningsvärt. - Alla barn i grundskolan har skolplikt men de har också en lagstadgad rätt till utbildning. Kritiken kan handla om att en elev inte har fått undervisning i alla ämnen på grund av anpassad studiegång eller att en elev har blivit sittande hemma. För att frångå en elevs rätt till utbildning ska det finnas ett beslut som går att överklaga, säger Anna Westerholm. Att en mobbad elev missar undervisning på grund av att han eller hon inte vågar gå till skolan är inte ovanligt. Det kan också vara föräldrarna som inte vill eller vågar släppa i väg sitt barn till skolan. Båda delarna I fallet med den åttaårige pojken i Luleå som Norrbottens-Kuriren berättade om i gårdagens tidning var det båda delarna. Pojken vill inte gå tillbaka till skolan och föräldrarna vill inte tvinga honom. Han har nu varit hemma i över en månad. Anna Westerholm säger att det är ovanligt att elever som är så unga är hemma från skolan under en sådan lång tid, och hon är kritisk till att det har kunnat ske. Skolverket kommer nu att granska anmälan som föräldrarna skickade in tidigare i veckan. - Vi är ganska stränga och har högt ställda krav på kommunerna. Har man verkligen gjort a l l t? Sådana här gånger tittar vi på om skolan kan anses ha gjort allt och hur pojken kan uppleva motsatsen. Har skolan utrett varför eleven känner sig otrygg? Har de vidtagit åtgärder och arbetat systematiskt? Finns det ett åtgärdsprogram? Framgår det av åtgärdsprogrammet när det ska följas upp och utvärderas?, säger Anna Westerholm. I genomsnitt tar en utredning sju månader, men om ärendet är omfattande eller komplicerat kan det ta längre tid. Om anmälan rör kränkande behandling informeras alltid Barn- och elevombudet, BEO, Lars Arrhenius, som sedan den första maj i fjol finns inrättat inom Skolverket. BEO företräder det enskilda barnets eller elevens rättigheter och ser till att skolor följer den nya lagen om diskriminering och annan kränkande behandling. BEO kan besluta om att begära skadestånd - under förutsättningen att kommunen och skolan inte gjort allt som borde ha gjorts för att stoppa kränkningarna. Nyligen gick Norrköpings kommun med på att betala 25.000 kronor i skadestånd till en mellanstadieelev för att skolan inte gjort tillräckligt för att förhindra kränkningar av eleven.