Alkoholism - en demokratisk demon
Cirka 9.000 Luleåbor är beroende av alkohol. Det uppger Lars Callin, alkohol- och drogterapeut. - Det sorgliga är att de flesta inte vet om det, förnekelsen är så stark.
EN SJUKDOM. Lars Callin och Mats Almqvist är alkohol- och drogterapeuter. En stor del av deras arbete går ut på att utbilda och försöka få klienten att förstå. 1960 klassade WHO alkoholism som en sjukdom.
Foto: Håkan Gidlöw
Säkra är de i alla fall på att åtta av tio tar sig ett eller flera återfall innan han/hon bestämt sig för att bli nykter eller inte. För det är upp till individen själv. Mats Almqvist förklarar att svårigheten är under tiden som alkoholisten är aktiv i sitt missbruk då gränser, normer och attityder förskjuts. - Drogen är lätt att bli av med, men tanken, känslan och handlingen måste ändras. Om man inte förändrar det återkommer drogen, säger han. Fysiskt tillfrisknar en alkoholist, de inre organen återupptar sin ursprungliga funktion. Rent kemiskt förändras ingenting, beroendet sitter kvar och väcks snabbt om alkohol intas igen. Hjärnan kidnappas
Vad är då egentligen alkoholism? Mats Almqvist menar att det är tre saker, kemiskt, psykologiskt och socialt. Hjärnan kidnappas helt enkelt. - Hjärnan förändras på grund av drogen, man är inte sig själv. I tanken framstår drogen som bra, även om det innebär konsekvenser så vänds det till något bra. Förändringen går inte bort på en vecka utan det tar umgefär ett halvår att ställa om. Vilket i sin tur innebär jobbiga perioder med svängningar av humör och tankar. Genom att tänka annorlunda så förskjuts värderingar och tankar så att ett kemiskt tankemässigt beroende uppstår. Det sociala livet förflyttas till andra som sysslar med drogen. - Drogen blir allt viktigare, viktigare än familj, barn och livet självt, säger Mats Almqvist. Drömmen om ett glas
Många nyktra alkoholister drömmer om att kunna ta ett eller två glas vin, att kunna dricka socialt och behärska alkoholen. Men både Lars Callin och Mats Almqvist menar att det är en utopi och inget som går att styra med vilja, intelligens och karaktär utan endast noll tolerans gäller. - När man varit nykter ett tag så att hjärnan börjat fungera igen som den ska, då har man nytta av intelligens, vilja och karaktär, menar Mats Almqvist och syftar på fortsatt nykterhet. Att själv bryta ett långvarigt alkoholmissbruk tvärt - det går, men personen i fråga får räkna med att må dåligt under tre till fyra dagar. För den som druckit mycket gäller avgiftning, risken för delirium, ett livshotande tillstånd, är stor. - Min fru berättade att jag satt vid köksbordet och pratade med någon som inte var där, själv minns jag ingenting, berättar Mats Almqvist. - Jag hade problem med Telia, telefonen ringde oavbrutet men ingen var där, säger Lars Callin. Vem blir alkoholist? - Vem som helst kan bli alkoholist, det är en mycket demokratisk sjukdom. Forskningen har konstaterat förekomsten av ett genetiskt arv och om det finns på någon eller båda sidorna av familjen då ökar risken. Alkoholism går inte att förutse, ingen går säker så att säga, säger Mats Almqvist.
Alkoholism Begrepp som i första hand omfattar alkoholberoende, överkonsumtion och sociala konsekvenser. Alkoholberoende har samma grunddrag som annat beroende: ständigt sug efter alkohol, oförmåga att begränsa intaget (kontrollförlust) och fortsatt överkonsumtion trots negativa sociala verkningar och alkoholskador. Det råder ett intimt samspel mellan individen, tillgången på alkoholdrycker och den sociala miljön. Uppkomsten av alkoholism har därför flera möjliga orsaker. Genetiska faktorer har visats ha betydelse. Det finns dock ingen enstaka "gen för alkoholism"; vetenskapliga data tyder på att ett flertal samverkande gener inverkar. Behandlingsforskningen på alkoholområdet är komplicerad, och det är svårt att förutse vilka patienter som har god respektive dålig prognos. Goda behandlingsresultat (50-70 procent av fallen) finner man då patienterna har en god social situation och/eller ett mindre avancerat missbruk. Patienter som är socialt utslagna, som har långvarigt missbruk bakom sig och psykisk ohälsa visar dåliga resultat oavsett behandlingsprogram. Källa:
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!