Vi har tidigare rapporterat om åtalen mot den kvinnliga företagarprofilen i Luleå som misstänks för grovt bokföringsbrott, grovt försvårande av skattekontroll och grovt skattebrott.
Brotten ska ha skett åren 2019-2020 inom hennes konsultverksamhet, samtidigt som hon var företrädare för en branschorganisationen som bland mycket annat erbjuder rådgivning i juridiska och ekonomiska frågor.
Åtalet väcktes tidigare i höstas av Ekobrottsmyndighetens åklagarkammare i Umeå. Kvinnan i 55-årsåldern ska bland annat ha underlåtit att bokföra affärshändelser och även varit alltför sen med att upprätta bokföringen.
Till det misstänkt grova bokföringsbrottet hör exempelvis att hon bokförde tusentals verifikat – kvitton, leverantörsfakturor med mera – i efterhand i slutet av juli 2019-2020 när de snarare skulle ha registrerats löpande.
Själv beskriver hon att det berodde på "tidsbrist".
– Det låter som otroligt mycket verifikat under så kort tid men jag ifrågasätter inte bokföringsprogrammet, säger hon i förhör.
Kammaråklagare Mikael Bäckström menar att det grova bokföringsbrottet har haft ett bakomliggande syfte att dölja de löneuttag på totalt närmare 870 000 kronor som hon gjorde till sig själv.
– I stället har löneuttagen bokats upp mot andra konton och genom att bokföra på det sättet har hon inte behövt skatta för uttagen.
Därigenom har hon även undsluppit att betala arbetsgivaravgifter motsvarande närmare 300 000 kronor för åren 2019-2020.
Företagarprofilens misstänkt grova bokföringsbrott kopplas också samman med det grova skattebrottet.
Kvinnan har nämligen redovisat alltför hög ingående moms i deklarationen i förhållande till vad som har bokförts. Med ingående moms menas momsen på de varor och tjänster som hon köpte in till sin verksamhet och som företaget också hade rätt att få tillbaka.
Skillnaden mellan momsdeklarationen och bokföringen handlar totalt om cirka 800 000 kronor under 2019-2020.
Dessutom ska hon ha redovisat för låga utgående momsbelopp under 2019, motsvarande drygt 100 000 kronor. Utgående momsen gäller för de tjänster som kvinnan själv sålde.
Åklagaren menar att det påstådda momsfusket har medverkat till att kvinnan felaktigt har skapat tillgångar som har kunnat tas ut som "svart lön" till henne.
– Överföringarna från bolaget till henne har skett systematiskt, utan att hon har behövt redovisa dem som löneuttag. Därför landar jag i att hon gjorde det med uppsåt (avsikt), åtminstone ett likgiltighetsuppsåt. Annars hade jag aldrig väckt åtal rörande det grova skattebrottet, säger åklagare Mikael Bäckström.
Företagarprofilen har en tvåårig ekonomisk gymnasieutbildning och arbetade tidigare som redovisningskonsult under flera år på 90-talet.
Därefter har hon haft anställningar inom olika konsultverksamheter innan hon 2016 startade sitt eget företag specialiserat på affärsutveckling och rekrytering.
I flera år var hon också företrädare för branschorganisationen i Luleå, en post som hon numera har lämnat.
Hennes minnesbilder av den misstänkta grova ekonomiska brottsligheten är överlag vaga i förhören.
Dock erkänner kvinnan i förhör att momsfusket i deklarationen och bokföringen användes för privata, icke redovisade löneuttag.
– Vi kommenterar inget innan själva rättegången, säger kvinnans försvarsadvokat Niklas Lundgren.
Vid fällande dom riskerar kvinnan en företagsbot mellan 500 000-1 000 000 kronor samt näringsförbud i tre år.
Rättegången sker den 16 januari.