En av de pedagoger som beskriver de tvära kasten inom verksamheten är Madelene Jakobsson:
– Där i början blev det ett lågt antal barn när alla höll sina barn hemma. Men sen förändrades allt när fler barn kom tillbaka och det blev mer sjukdom på förskolan igen. Då var vi pedagoger också hemma med vab och det var svårt att få in vikarier.
– Vi gick från att ha ganska lite barn och vande oss vid det. Sen när barnen började komma tillbaka så blev det att man kände "oj, det här blev ju jättestressigt och jobbigt" men det är ju så det ska se ut. Det är normalläget. Vi hade glömt bort att det var 17-18 barn i barngrupperna på tre pedagoger, säger Gabriella Törngren.
Rektorerna inom Björkskatans förskoleområde uppger att det var då de valde att signalera till HR. De tog kontakt med kommunhälsan för att få hjälp att jobba hälsofrämjande.
– Vi mötte utvecklingsledaren Lillemor Östman som hjälpte oss med sätt att bygga upp personalens välbefinnande för att förebygga ohälsa. Hon berättade om positiv psykologi eller positivt välbefinnande och det var då vi insåg att det är det vi ska jobba med, säger Pia Elofsson, rektor på Uddens, Strandens och Sundets förskolor på Porsön.
Projektet som Lillemor Östman föreslog gick bland annat ut på att lära sig och samtala om styrkor i personalgruppen och att tillsammans jobba med att tänka på ett positivt bemötande och att göra gemensamma aktiviteter. Inom varje förskola ansvarade två hälsoagenter över det hälsofrämjande arbetet på sin förskola.
Under våren har hälsoagenterna aktiverat personalgrupperna inom Björkskatans förskoleområde med hälsobingo, att ta vackra vårbilder, att sätta upp fikarummet eller att dela ut alla hjärtans dag-hjärtan inom personalgruppen.
– Alla har ett hjärta med sitt namn och sedan ska en kollega skriva en styrka i hjärtat. Det är väldigt uppskattat att få ta hem ett litet kort med en positiv hälsning, säger Madelene Jakobsson, förskolepedagog och en av 18 hälsoagenter inom förskoleområdet.
Hälsopedagogerna har även ordnat så att pedagogerna kan träffas en gång i veckan för att gympa tillsammans.
– En sak som hjälpt mig mycket är att skriva dagbok där jag skriver ned tre bra saker som inträffat under dagen. Där har jag märkt att det inte är så ofta som man har en dålig dag, utan snarare en dålig stund. Där kan man även bena ned det och se vilken tid på dagen, eller om det är en specifik situation, som varit dålig. Om andra känner likadant kan man ta tag i det, säger Madelene Jakobsson.
I hälsoprojektet har man också knutit till sig två magisterstudenter som deltagit och intervjuat personalen. Intervjuer som också kommer användas vid utvärderingen av arbetsmiljöarbetet.
Annica Backman, verksamhetschef för förskolorna, menar att arbetet med arbetsmiljön, den fysiska, organisatoriska och psykosociala, är viktig. För att erbjuda en bra miljö för sin personal men också för att locka till sig arbetskraft.
– Välbefinnande och hälsa är ett prioriterat utvecklingsområde, det har vi kommit överens om i övergripande facklig samverkan. Men det betyder inte att vi inte jobbar vidare med andra viktiga delar i arbetsmiljön, som till exempel arbetsorganisationen, barngrupperna eller ljudmiljöerna, säger hon.
När Madelene Jakobsson får frågan om det var så att det kändes tungt på jobbet efter pandemin, på grund av att hon fick fler barn att ta om hand, så menar hon att det inte alltid är den bästa lösningen att få fler arbetskamrater – och med det också mindre barn att ta om hand under en dag.
– Vi har vissa förutsättningar och det är bara att göra det bästa av situationen. Vi har det här antalet barn att ta hand om och vi är så här många pedagoger och vi försöker göra det bästa av situationen, säger hon.
Hon får medhåll av Pia Elofsson som menar att jobba med arbetsmiljö handlar om så mycket mer än att titta på kronor och ören, barn eller antal pedagoger.
– Vi måste jobba med människor och då jobbar man även med sig själv och sin egen inställning, så är det när man jobbar i ett yrke där människor möts. Det märks i dialogen hur vi pratar med varandra idag jämfört med tidigare. Det är där vi kan se att det blivit en förändring, i hur vi pratar till varandra, säger hon.