I oktober 1970 blev 42-åriga Sigrid Isaksson förstasidesstoff i lokalpressen, när hon bröt könsvallen och tog jobbet som traversförare.
Hon var inte den första kvinnan att få anställning på Norrbottens järnverk, men tillhörde den första generationen som tog plats i produktionen.
Sigrid Isaksson tog den massmediala uppståndelsen med ro och konstaterade i intervjun att industrijobbet var betydligt lättare jämfört med arbetet hemma på bondgården i Ersnäs.
52 år senare kämpar SSAB fortfarande för att skapa en jämställd arbetsplats.
– Man skulle kunna tro att vi kommit längre. Vi är inte där vi ska vara, men vi har ambitioner, säger verksamhetsstrateg Jonna Barsk.
När Sigrid Isaksson klev in i saxhytten, där hon för övrigt inledde arbetet med att städa, klarade traversen en maxvikt på 15 ton.
52 år senare är hettan påtaglig när Ronja Sundström sköter kranen som lyfter en skänk innehållandes 120 ton flytande stål. En neonskylt avslöjar att innehållet har en temperatur på 1 521 grader.
– Det känns rätt mäktigt att köra kran. Det tog ett år innan jag fick chansen. Det var lite nervöst i början, men i dag är det arbetsmomentet som jag gillar mest.
Hon är näst yngst i ett skiftslag som består av sex kvinnor och nio män. I snart tre år har hon arbetat femskift på stränggjutningen. Varje arbetspass är tolv timmar och innehåller fyra olika arbetsmoment.
Pappa Peter är tekniker och arbetar också på "strängen". Det kan ha varit han som väckte lusten att testa på ett industrijobb.
– Visst kan det vara mycket damm här, men jag har trivts från första stund. Jag tog jobbet med förväntningar om en tuff jargong på golvet, men blev mest förvånad över hur trevliga alla är. Det här är inte ett fysiskt krävande jobb utan man ingår i ett arbetslag. Handlar det om något tyngre som ska lyftas, så hjälps vi åt.
1981 var sju procent av personalen i NJA:s produktion kvinnor. I dag har siffran fördubblats.
Med hjälp av tjejkvällar, uppsökande verksamhet på skolor och universitet arbetar koncernen för att komma bort från bilden av en mansdominerad, smutsig arbetsplats.
I dag är målsättningen att 50 procent av säsongsvikarierna ska vara kvinnor eftersom det ofta är inkörsporten till en fast anställning. 2022 var Luleåföretaget sex procent från att nå målet.
Målsättningen att öka andelen kvinnor i ledande befattningar inom koncernen till 30 procent är uppnått, men fortfarande återstår det en del att göra för att nå jämställdhet inom den lokala platsledningen i Luleå. Här sitter kvinnor på en fjärdedel av totalt 88 chefstjänster.
– Av alla anställda i Luleå är 16 procent kvinnor, men bland chefer stiger siffran till 24 procent. Det innebär att chansen att göra en chefskarriär som kvinna är betydligt högre jämfört med män. Vi vill lyfta kvinnor för att skapa interna förebilder och öka vår attraktivitet, förklarar Jonna Barsk.
Varför prioriteras jämställdhetsarbetet högt?
– Det är viktigt för trivseln och arbetsglädjen att alla i en arbetsgrupp inte är likadana. Om man trivs på jobbet presenterar man bra och forskning visar att på en jämställd arbetsplats arbetar man säkrare. Dessutom råder det i dag en hård konkurrens om arbetskraft. För att över huvudtaget ha en chans att få tag i de bästa talangerna behöver vi tänka på att vi ska rekrytera från hela befolkningen och inte bara halva, svarar Jonna Barsk.
SSAB-KONCERNEN
Grundat: 1978 (Norrbottens Järnverk grundades 1940.)
Tillverkningsorter: Luleå, Borlänge, Oxelösund, Finspång, Brahestad, Tavastehus, Montpelier och Mobile (USA)
Antal anställda: totalt 14 235.
Omsättning: totalt 96 miljarder kronor (Det finns inga tillgängliga siffror för enheten i Luleå.)
Resultat efter finansnetto: totalt 18 miljarder kronor.
Källa: SSAB