400 gymnasieelver använder droger
Områdespolisen Bertil Sandström berättar att 400 av gymnasieskolans elever använder droger. Nu vill han se ett mer riktat arbete mot ungdomarna för att stoppa drogflödet.
ÅTGÄRDER. Bertil Sandström, områdespolis i Luleå, vill se att fler åtgärder sätts in för att få bukt med det stora drogproblemet som finns bland ungdomarna.
Foto: Håkan Stridblom
Enligt Bertil Sandström är hans och kollegornas största utmaning att få kontroll över de stora mängder av droger som flödar på fester men också på skolorna. - Förra året hämtade vi tre stycken elever som bevisligen var påverkade av droger i klassrummet, säger Sandström. För två veckor sedan fick polisen in nya tips om elever som kunde vara drogpåverkade i skolan och åkte då hem till deras bostäder och tog med dem till provtagning. Svaren där var också positiva. En stor kartläggning som polisen har gjort över droger bland ungdomar i hela Norrbotten visar att det finns ett 50-tal ungdomar i Luleå som ligger i farozonen och riskerar att fara riktigt illa. På gymnasiebyn där det går över 3.000 elever vet dock Bertil Sandström att det finns ännu fler som kan bli en belastning för samhället. - Det är ungefär 400 ungdomar där som tar droger. Och när en person börjar att ta droger uppstår alltid risken att kompassen slår om i huvudet. De signaler som en förälder eller kompisar ska vara uppmärksamma mot är om någon byter umgängeskrets, förändrar attityd eller börjar att tänja på gränser. Det första tecknet på att någonting är fel är dock enligt Bertil Sandström slirande på tider och skolk. Därför vill han införa SSP-grupp, skola, socialtjänst och polis, som sätts in direkt när barnen och ungdomarna börjar att visa tecken på att allting inte står rätt till. - Tre tänker bättre än en och kan ge föräldrarna och ungdomarna ett bättre stöd, säger han. Många fördelar
Modellen används redan på flera orter i södra Sverige. Bertil Sandström har besökt ett par av dessa och hans uppfattning är att det finns många fördelar med ett samarbete. En av dessa är attitydförändringen som ofta sker hos ungdomar när föräldrarna får stöttning från flera håll. Något som han själv har upplevt när polisen gjort hembesök i Luleå. - Som regel brister bubblan när man berättar om vilka konsekvenser det kan få och barnen börjar att prata med föräldrarna vilket de inte har gjort tidigare. Jag tror att man även här uppe har börjat att inse att det är ett bra sätt att arbeta på. Ett förslag på hur samarbetet skulle kunna fungera finns redan men när det kan bli verklighet är fortfarande oklart. Precis som med mycket annat handlar det om pengar och resurser. Nedringd av föräldrar
I dag händer det att de tre områdespoliserna i Luleå blir tvungna att jobba med andra sysslor - speciellt under sommaren. En period då Bertil Sandström anser att de behövs som mest. - Jag var nedringd under sommaren av oroliga föräldrar men blev tvungen att jobba med annat. Helst skulle jag vilja se att områdespoliserna fick jobba mot ungdomarna på helårsbasis och jag tycker också att man definitivt skulle kunna göra det i en kommun som Luleå där det bor så mycket folk, säger han. Ett garagebygge
Nu skulle Bertil Sandström vilja se att man lämnar skrivbordet och ger sig ut i verkligheten för att börja att agera i stället. Han liknar arbetsgången med ett garagebygge. - Helt klart måste man ha riktlinjer att jobba efter men man kan inte sitta och utveckla ritningen hur länge som helst. Någon måste ta tag i det och börja att bygga upp garaget. Jag vill inte sitta inne och jobba med en massa papper. Jag vill vara ute och arbeta med ungdomarna. Det är också där som jag gör störst nytta. Det här tycker jag är det viktigaste som jag har gjort under hela min tid som polis.
Så jobbar vi med nyheter