25-årsfirande knuttar

Det var ett utpräglat moget jubileumsfirande som gällde här. Omkring 200 gäster; från olika delar av Sverige och Norden, fyllde upp området kring Aurora Choppers klubblokal långt ute på Hertsön. Hojarna, som till 80 procent var av märket Harley Davidson men även sånt som Honda, Thriumph, Indian och Norton förekom i utbudet, stod prydligt parkerade och glänste i lördagskvällssolen. Gästerna var härbärgerade i en skog av tält, som hade slagits upp på en närbelägen äng. Och så möttes medelålders män, med vackert grånade hårpiskor och lätt bleknade tatueringar på sina breda överarmar, och kollade diskret av läget med varandra. ? Jaså, du är vaken, konstaterade någon vid ett möte vid 19-tiden på lördagskvällen och fick ett lakoniskt svar: ? Ja, va? fan. Man kan ju inte sova bort hela livet. Nä, varför skulle man göra det. När man kan lyssna på bluesmusik, sprätta upp en ölburk och sitta och slänga käft med polare som man kanske inte har träffat sedan sist det var mc-träff någonstans. Det vilar en säregen slags gemenskap över de här fryntliga männen och deras lika fryntliga kvinnor. De vårdar sina blänkande och imponerande maskiner med en ömhet som är närmast omöjlig att förstå för en utomstående. När säsongen sedan startar tar de ut dem på vägarna och mullrar i väg mot en destination någonstans. Där möter de upp med medlemmar från andra klubbar och så blir det tid för en stunds gemenskap även där. Man skruvar i hojen, tar kanske en bärs till och mår bara bra. Den bästa musiken Det är vad livet också kan gå ut på. ? Har man en hobby så satsar man ju på den. Helhjärtat, säger Anders ?Laggen? Lagrenius, ursprungligen från Kiruna men numera bosatt i Uppsala. ? Det är inget konstigt med det. Likadant som att vi helst tycker om att lyssna på blues och boogie. Det är ju den bästa musiken. Det stillsamma ljudet från pysande ölburkar fortplantar sig över området och doften av grillat kött är mer påfallande än i något villaområde en semesterkväll på sommaren. ? Jag skulle tro att vi är den äldsta mc-klubben i Norrbotten, säger Mats ?Matte? Lenman som har varit ordförande för Aurora Choppers i ?säkert 14?15 år vid det här laget; vi har bara haft tre ordförande och jag är den som suttit längst?. ? När vi startade var vi 28 medlemmar. Nu är vi väl dryga tiotalet. Så det går ju neråt, om man säger så. Fast vi är fyra kvar från starten, i alla fall. Och det här känns kanonbra och tur med vädret har vi ju också. Arvid Solli har varit motorcykelfrälst sedan han var 13 år. Det var 1969 och han har inte haft någon anledning att ändra på sig sedan dess. ? I Aurora har jag varit med i elva år och det lär jag fortsätta med så länge jag lever. För Daniel Markström, från Holmträsk, startade det med en Suzuki och nu har han en HD från 1985. ? Jag är 30 nu och har hållit på med sånt här sedan jag var 15. I halva livet, alltså. All min lediga tid går åt, men jag vet ju ingenting bättre än det här. Man får vara öppen för vad det handlar om. Och så blir man berest också. 2.000 mil per säsong blir det nog. Jag har bland annat varit ute i Europa några varv. Den här tillställningen tycker jag för övrigt är väldigt avslappnad och fin. Och så ställde de bredbringade männen ifrån sig sina ölburkar och gav sig välvilligt in i en lek, som handlade om att med förbundna ögon köra en kompis som satt i en skottkärra i ett slalomliknande arrangemang. Plats för lek För är det 25-årsfest så ska man ju leka lite. Också. ? Vilket jävla objektiv, det är ju längre än min framgaffel!, tjoade en yngling på omisskännlig Stockholmsdialekt när han hamnade framför Kurirens fotografs kamera. Sedan öppnades det en och annan ölburk till och senare på kvällen skulle band som Eightballs och gamla ärrade Blues Bag, som återförenats bara för den här tillställningens skull, stå på scenen och få hela den församlade styrkan att gå loss i tung boogiestämning. En 25-åring som bär sina år med vederbörlig heder, som sagt var.