Framtidens skola. Det är ett ord som har blivit samlingsnamnet för de förändringar som sker i skolstrukturen i Luleå kommun.
Framtidens skola klubbades 2016 i kommunfullmäktige där utgångspunkten var att större enheter med fler elever skulle göra det lättare att erbjuda lärare och annan personal heltidstjänster på en skola. Det är argument har inte gått hem hos skolkämparna som valde att ta strid för sina skolor, och sedan dess har det varit stormiga år med protester och namninsamlingar för att stoppa nedläggningar och centraliseringar av skolor samt förskolor. "Man ska kunna leva och bo i hela kommunen, det ska finnas en skola för alla och att det finns möjlighet för alla att välja var man ska bo. Det är väldigt viktigt", säger Pontus Johansson, talesperson för folkinitiativet Hela kommunen ska leva och lära.
Efter en namninsamling av de som kämpar för att bevara skolor och en lång politisk debatt beslutade fullmäktige tillslut om en folkomröstning i skolfrågan och den kommer att hållas den 8 november 2020 i Luleå.
Men eftersom det är kommunens första folkomröstning kan det finnas många frågor. Ni läsare fick därför skicka in de frågor ni hade för att vara väl förberedda i november – och här kommer svaren!
Vi har intervjuat styrande politiker och tjänstemän som frågorna riktar sig mot, läst rapporter och dokument om Framtidens skola och hänvisat till tidigare skrivna artiklar för att kunna sammanfatta svaren nedan.
Läsarfråga 1: Vad är grunden till Framtidens skola?
Svar: Grunden till Framtiden skola, som kommunen har tagit fram, handlar om att alla barn och ungdomar ska lyckas i skolan samt komma så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. När kommunen började titta på skolstrukturen för fem år sedan var det största bekymret att antalet behöriga lärare började sjunka och de blev oroliga för framtiden. Utredningen om skolan blev klar 2016 och efter det har mycket förändrats, kommunen menar att skolstrukturen behöver följa Luleås utveckling. I samband med förändringarna har de börjat se över skolstrukturen genom att flytta ihop skolor med förhoppningen att säkerställa och behålla lärarkvalitén. Utöver lärarbehörigheten är ekonomin en stor utmaning för kommunen.
Läsarfråga 2: Vilka skolor har lagts ner sedan starten av Framtiden skola?
Svar: Svartöstadsskolan, Vitåskolan, Kyrkbyskolan, Kläppenskolan har stängt. Eleverna har flyttats till en andra skolor. I Sunderbyn har förskolorna Arealen, Lantmätaren och Kläppbacken stängt. De har flyttat till ovannämnda skola, Kläppenskolan, eftersom lokalerna byggdes om till en förskola.
På Örnäset stänger förskolorna Stubben, Lövskatan, Skurholmen och Tallroten. De bygger en ny förskola, Bergets förskola, som de flyttar till i höst.
Förskolor i Ängesbyn, Karlsvik och Jämtögårdens förskola har stängt.
Skolor som ska stänga är Öhemsskolan och Mariebergskolan i Gammelstad samt Mandaskolan och Hedskolan på Bergnäset. Detta innebär att de måste bygga nya F-6 skolor i Gammelstad samt Bergnäset, men det är inte klart. Därefter har man tänkta att använda Mandaskolan till en förskola.
Tanken var att Borgmästarskolan skulle stänga hösten 2019 och att eleverna skulle flytta till Tunaskolan. Men eftersom Munkebergsskolan var eftersatt har eleverna därifrån flyttat till Tunaskolan och då har det blivit en förskjutning för Borgmästarskolan, men tanken är fortfaranda att de ska flytta till Tunaskolan. Därefter ska Borgmästarskolan bli en förskola.
Ny högstadieskola ska finnas i centrum 2025. Skolan ska rymma 500 till 700 elever, men vilka elever som ska flytta dit är inte beslutat. Enligt en prognos i den senaste lokalplanen menar kommunen att elevantalet förväntas öka i centrum.
Förskolan Kristallen på Tuna är i dag i tillfälliga moduler eftersom de var tvungna att lämna sin ordinarie förskola på grund av problem med lokalen.
Förändringar inom skolstrukturen i de södra delarna av Luleå är på paus och det finns i nuläget ingen lösning för skolorna där, men så småningom kommer kommunen se om lokalerna i det området.
Läsarfråga 3: Kan man riva upp beslut om nedlagda skolor i praktiken?
Svar: Besluten om nedlagda skolor är verkställda och har blivit genomförda av kommunen.
Kommunen har under åren hunnit ändra mycket inom skolan och att riva upp beslut går inte. Det har dock varit möjligt att överklaga nämndens och fullmäktiges beslut för att pröva om det var rätt eller inte, men om det inte är överklagat ska besluten verkställas av förvaltningen.
Tekniskt ska det alltid gå att öppna en ny skola, både privat och kommunalt, där man har stängt en skola. Men att riva upp går inte, eventuellt att en kan försöka stoppa kommande nedläggningar.
Läsarfråga 4: Vad är en så kallad storskola och vad innebär det?
Svar: Kommunen tittar på Sveriges kommuner och regioners (SKR) indelning av skolor. De är indelade i fyra kategorier och så här ser det ut för stunden i Luleå (kommunala skolor):
De minsta skolorna i Sverige har 0 till 99 elever. I Luleå finns det 5 stycken, det motsvarar 16 procent av skolorna.
Små skolor har 100 till 199 elever. Luleå har 9 stycken, det motsvarar 28 procent.
Mellanstora skolor har 200 till 399 elever. Luleå har 14 stycken, det motsvarar 44 procent.
Stora skolor har 400 elever eller mer. I Luleå finns det 4 stycken, det motsvarar 12 procent. De stora skolor som finns i nuläget är Sunderbyn, Stadsön, Tuna och Örnäset.
Totalt finns det 32 grundskolor i Luleå.
Läsarfråga 5: På vilken vetenskaplig grund bygger de styrande sitt förslag på att göra storskolor och stora klasser?
Svar: 2015 började kommunen ta fram en rapport som skulle ligga som beslutunderlag inför förändringar i Luleås skolstruktur. Kommunfullmäktige beslutade sedan 2016 att fastställa målbilden Framtidens skola.
Det finns få rapporter som är kopplade till skolstorlek i svenska sammanhang och i rapporten har de med få undersökningar, bland annat en som handlar om skolstorleken. Där redovisar de en forskningssammanställning av svensk och internationell forskning som visar på att strukturella faktorer såsom skolstorlek och klasstorlek i mycket liten utsträckning påverkar elevernas skolprestationer.
De styrande anser även att en stor skola automatiskt inte betyder att klasserna blir större, utan de vill med sina förändringar samt centraliseringar säkra lärartillgången men fortfarande ha mindre klasser i de större skolorna.
Här finns slutrapporten att läsa om Framtiden skola.
Läsarfråga 6: Vad har S-politikerna för motivering till att barnperspektivet saknades helt i politikernas beslutsunderlag, när beslutet om ”Framtidens skola” togs?
Svar: S-politiker anser inte att barnperspektivet saknades i beslutunderlaget om Framtidens skola. De menar bland annat att alla elever ska klara skolan till 100 procent och att det bygger på skollagen som är skriven utifrån ett barnperspektiv. Att säkerställa lärarbehörigheten och göra förändringar över tid är för att säkerställa barnperspektivet, att alla ska ha rätt till en bra utbildning även framåt.
"En förändrad skolstruktur för Framtidens skola i Luleå är nödvändig för en skola som ger alla elever förutsättningar att lyckas", står det i rapporten som togs fram om Framtidens skola.
Läsarfråga 7: Hur är tillgången på lärare?
Svar: Luleå kommuns mål är att ha 100 procent behöriga lärare. Det innebär att de har lärarlegitimation och har behörighet i minst ett ämne. Kommunen har ungefär 1 000 lärare som är behöriga.
2019 var 80 procent behöriga i grundskolan, i en så kallad kommungrupp där de jämför sig mot andra motsvarande kommuner är siffran 72 procent. På gymnasiet var 88,4 behöriga i Luleå, i kommungruppen var siffran 85 procent.
I grundskolan var siffrorna samma 2018 i Luleå, men i gymnasiet var siffran 93 procent.
Läsarfråga 8: Hur lyder de två alternativen i folkomröstningen?
Svar: Alternativ 1: Avbryt omedelbart nedläggningar och sammanslagningar av skolor och förskolor. Ta i stället fram en ny utvecklingsplan som utgår från dialog med skolpersonal, barn och föräldrar samt värnar levande byar och stadsdelar. I planen ska de redan genomförda nedläggningarna utvärderas och återställas där det är motiverat och efterfrågat.
Alternativ 2: Fortsätt ta ansvar för en jämlik och kvalitativ skola som utgår från Luleå kommuns långsiktiga vision och utvecklingsplan.
Läsarfråga 9: Är det aktuellt med skattehöjningar för att få mer pengar till skolan?
Svar: För stunden anses det inte vara nödvändigt med skattehöjningar eller något som diskuteras. "Vi har en hög skatt redan som det är i Luleå. Allting kan kosta hur mycket som helst och då kan man säga att vi höjer skatten, men vi har ett ansvar att använda pengarna på ett effektivt sätt", säger kommunalrådet Lenita Ericson.
Läsarfråga 10: Om man tycker att detta är ett vansinnigt slöseri att hålla omröstningen kan det då vara bäst att protestera genom att stanna hemma?
Svar: Det är en rättighet att rösta och det är upp till varje person att bestämma om en ska rösta eller inte rösta i den kommunala folkomröstningen. Men här ges varje röstberättigande en möjlighet att påverka och säga sin sak om skolstrukturen i Luleå.
Läsarfråga 11: Kommer man kunna förtidsrösta?
Svar: Ja. I Råneå medborgarhus kommer en på vardagar, under öppettider, kunna förtidsrösta från den 29 oktober till den 6 november. I Kulturens hus kommer en kunna förtidsrösta under den tid biblioteket har öppet från 29 oktober till 7 november.
Budröstning, att någon annan tar med din röst till vallokalen eller lokal för förtidsröstning, är tillåtet från 29 oktober till 8 november.
Ambulerande röstmottagning, att röstmottagare kommer till ditt hem eller annan plats för att ta emot din röst, ska anordnas från 2 till 6 november. De som har behov ska höra av sig och kommer då överens om en tid med de ambulerande.
Det är även möjligt att rösta på valdagen den 8 november i vallokalerna. Vallokalerna är öppna från klockan 10.00 till 18.00.
Läsarfråga 12: Hur mycket kostar denna onödiga folkomröstning oss kommunmedborgare?
Svar: När en kommun håller i en folkomröstning är det kommunen som betalar 100 procent av kostnaderna. De får inget stöd som vid allmänna val, som till riksdag-, region- och kommunval. Den totala summan för en folkomröstning i Luleå beräknas kosta mellan tre till fyra miljoner kronor.
Det som kostar är bland annat att tryckeriet ska ha ersättning för tryckning valsedlar, röstlängder och röstkort, hyra av lokaler, arvoden till röstmottagarna samt att Valmyndigheten ska ersättas för deras utförda tjänster.
Läsarfråga 13: Hur kan jag som är covid-19-riskgrupp rösta?
Svar: Kommunen meddelar att de tar hänsyn till den rådande coronapandemin och för diskussioner hur folkomröstningen ska genomföras på bästa sätt. De kommer ha kontakt med smittskyddsläkare om hur de ska tänka och resonera, som att se till att det inte blir trångt i lokalerna.
Det kommer även, som vi nämnt ovan, finnas möjlighet till budröstning samt ambulerande röstning.
Läsarfråga 14: Bör man hålla i en folkomröstning med tanke på coronapandemin?
Svar: Frågan har väckts till politiken om att en folkomröstning om skolstrukturen bör hållas och den ska då behandlas som allt annat. Efter det har politiken röstat fram att det blir en folkomröstning. Det satta datumet för folkomröstningen har tagits fram i samråd med Valmyndigheten och kansliet, de har diskuterat frågan när det är mest lämpligt att hålla ett val och har kommit fram till den 8 november. Ingen har yrkat på ett annat datum och beslutet har klubbats igenom, överklagningstiden för en folkomröstning har även gått ut och har vunnit laga kraft. Folkomröstningen ska därmed genomföras.
Men hur kommunen kommer ta hänsyn till coronapandemin kan du läsa om i frågan ovan.
Läsarfråga 15: Kan man rösta blankt?
Svar: Ja. Det kommer att finnas tre olika valsedlar att välja mellan när en ska rösta. En med alternativ 1, en med alternativ 2 samt en blank valsedel.
Läsarfråga 16: Var kommer man kunna gå och rösta?
Svar: Samma omröstningsdistrikt ska användas som vid det senaste allmänna valet, det vill säga totalt 44 valdistrikt. Röstkort kommer att skickas ut till de som är röstberättigade. Korten kommer i princip vara utformade som vid allmänna val, där står det var man kan rösta på valdagen och information om de andra alternativen som finns.
Röstkorten kommer skickas ut ett par veckor innan valdagen. Kommunen kommer även gå ut med annonser i media och skriva på sin hemsida när de är utskickade, så alla är redo att de kommer i postlådan.
Läsarfråga 17: Hur många röstberättigande finns det i Luleå?
Svar: Det finns cirka 61 000 personer som är röstberättigande i Luleå. Den exakta siffran får kommunen veta en månad före valet, då spikas det om en har rösträtt eller inte beroende på om en bor i kommunen.
Läsarfråga 18: Vad händer efter folkomröstningen?
Svar: Röstsammanräkningen ska vara avslutad senast under tisdagen den 10 november och därefter fastställer valnämnden resultatet som presenteras.
Därefter kommer ett ärende lyftas till kommunfullmäktige, via kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och kommunstyrelsen (KS), där de kommer besluta om alternativ 1 eller alternaltiv 2. Kommunfullmäktige bestämmer om de beslutar i enlighet med resultatet eller inte, detta eftersom folkomröstningen endast är rådgivande.
Resultatet skulle även kunna vara en vägledning för politiken, kansliet och kommunen om hur de ska behandla den här typen av frågor i framtiden, som exempelvis nästa omorganisering av skolstrukturen i Luleå.
Läsarfråga 19: Hur högt valdeltagande krävs för att politikerna ska anse att resultatet av omröstningen är avgörande?
Svar: En folkomröstning är endast rådgivande och det finns därmed inga siffror som kan vara avgörande, det är upp till politikerna vad de vill göra med resultatet.
Skolkämparna och folkinitiativet Hela kommunen ska leva och lära vill dock se ett högt valdeltagande. De anser att det är jätteviktigt eftersom folkomröstningen endast är rådgivande. "Blir det för lågt valdeltagande då är det lätt att bara vifta bort resultatet och utfallet av den", säger talespersonen Pontus Johansson.
Oppositionen som drev igenom beslutet om folkomröstningen i kommunfullmäktige hoppas även på ett högt valdeltagande av Luleåborna.
Läsarfråga 20: Vilken direkt effekt kommer resultatet av folkomröstningen att få speciellt om alternativ 1 vinner? Och om nummer 2 vinner?
Svar: Det finns ingen direkt plan som kommer tas i bruk efter folkomröstningen. Den är rådgivande och efter folkomröstningen kommer valresultatet tolkas och ett ärende kommer lyftas till kommunfullmäktige där de bestämmer om de beslutar i enighet med resultatet eller inte.
Läsarfråga 21: Kommer kommunen att följa omröstningens resultat om alternativ 1 segrar och öppna tidigare nedlagda skolor? Hur mycket kommer det i så fall att kosta kommunmedborgarna?
Svar: Folkomröstningen är rådgivande. Det är därmed svårt att säga vad kommunen kommer att göra efter folkomröstningen eller vad de eventuellt skulle kunna kosta kommunmedborgarna.