2005 ett lysande år

P-O Eriksson tar emot i residenset, som renoverades kraftigt under en av föregångarna, Björn Rosengrens, tid. Rader av ljusstakar med stearinljus är utplacerade i de stora rummen. I ett av dem hänger en tavla så stor att man fick såga sönder balkongen för att få in den. Julgranen är som traditionen bjuder reslig och såvitt känt huggen på rätt mark.  ? Det jag vet är att Luleå kommunförvaltning ordnat den, svarar P-O Eriksson. Han konstaterar att 2005 varit ett för Norrbotten spännande år.  ? Året innan jobbade länsstyrelsen med strategin att Norrbotten ska vara det attraktiva länet. Det har vi visat. Det sker investeringar i gruvindustrin, skogsindustrin, verkstadsindustrin, besöksnäringen och för biltestningen. Som grädde på moset kom Ikea till Haparanda. Under några år investeras det i Norrbotten för 30 miljoner kronor. Och vi ser ingen avtagande ström av stöd till investeringar. Stavas jämmer Politiker och delegationer har insett investeringsyran. Fast svenska allmänhetens bild av Norrbotten stavas alltjämt jämmer, medger han. Så hövdingen kommer 2006 att bjuda in kvällspress, dagspress samt affärspress och visa Norrbotten.  ? Så har vi jobbat tidigare också och vi talar om möjligheter hellre än problem. Kommande år blir också spännande, räknar hövdingen med. Investeringar till trots, hur ska folk få jobb?  ? Ja, precis. Vi behöver fler företag i Norrbotten som kan expandera. Vi behöver företag med egna produkter som kan exporteras. Vi behöver alltså fler som Liko, Älvsbyhus, Polarbröd och Hardtech. Det är roligt se medicinföretagandet som växer upp på Hermelinen i Luleå. Just inom medicin hoppas hövdingen att det ska ske betydligt mer i länet, via sjukhuset i Sunderbyn och universitetsvärlden. Det finns däremot de som hävdar att Norrbotten redan är akterseglat i förekomsten av läkemedelsföretag. Sedan Kuriren bett honom blicka tio år framåt konstaterar P-O Eriksson att det pågår både en generationsväxling och en strukturomvandling i länets näringsliv.  ? Om tio år kommer vi inte att vara lika beroende av råvarubaserade företag, trots framgångar för bland andra LKAB. Inte minst Ikea kommer i det fallet att medföra en del i form av handel som drar till sig folk långväga ifrån. P-O Eriksson tror också på en utveckling via turismen, det händer saker i Arjeplog, Överkalix och Pite älvdal. Det ger nya jobb. Det blir ett mer intensivt samarbete med Uleåborg och Rovaniemi, förutspår han och för att få igång mer av maskintillverkning i länet har han bjudit in till särskild träff om det. Industrierna i länet köper i dagsläget ofta sina maskiner utifrån. I Kiruna har man visat att malmvagnar mycket väl kan komma från Norrbotten. I omställningen av energiförsörjningen till mer bioenergi och vindkraft kommer mycket att göras i Norrbotten, förutspår landshövdingen. Inget rakt svar Först kom biltester, senare också civila tester av andra slag. Och militära. Vidsel, Arvidsjaur med flera orter kommer att kunna utvecklas via testverksamhet, väntar han sig. Men vad händer om Norrbottens befolkning fortsätter krympa? Hövdingen går till botten med frågan.  ? Länsstyrelsen i Norrbotten har fått i uppdrag att se över hur vi klarar servicen i kommuner med vikande befolkningsunderlag och långa avstånd. Hur kan vi samverka mellan kommuner, mellan landsting, kommuner och olika myndigheter? Rapporten ska vara klar i juni. Att slå ihop Norrbotten med flera andra regioner tilltalar inte. Kuriren tar upp frågan om det behövs särskilda villkor för vissa landsändar, långt utöver nuvarande regler om glesbygdsstöd. Ska norrbottningar betala mindre i skatt? P-O Eriksson ger inget rakt svar men tar upp att norska regeringen gjort Norges nordliga region till mest prioriterad. Som framgått vill han se ett kraftfullt agerande även från svenskt håll.  ? Jag vill se en väldigt tydlig målsättning för norra landsändan. Det kan gälla kommunikationer, näringslivet, hela registret. Vi behöver till exempel en tydlig satsning på Norrbotniabanan, att den verkligen blir av. Vi tvingas hela tiden argumentera.