När de första dagstidningarna började ges ut för 400 år sedan var det ett tecken på ett samhälle i förändring där det som hände längre bort än i den egna orten plötsligt ansågs viktigt.
Att Norrbottens-Kuriren grundades för 150 år sedan är naturligtvis ingen slump - i samband med industrialiseringen breddades både tidningsläsandet och annonsmarknaden.
Länge var dagstidningarna ensamma på nyhetsarenan. Först 1925 sände Radiotjänst sitt första program, en högmässa som introducerades för lyssnarna av självaste Sven Jerring. 1959 sändes Norrbottenskvarten för första gången och innebar starten för regionala nyhetssändningar över hela landet.
I slutet av 1950-talet fick tv sitt genombrott, i Norrbotten startade sändningarna 1961. På den enda kanalen kunde man se tv 24 timmar i veckan. Farhågorna om minskat tidningsläsande kom dock på skam - mellan 1958 och 1975 ökade i stället läsandet med 25 procent.
Trodde på faxen
Från mitten av 1970-talet startade Sveriges Radios lokalradiosändningar över hela landet. Sedan dess har konkurrensen från annan media fortsatt att öka - nya radio- och tv-kanaler har vuxit upp som svampar ur jorden. För att inte tala om konkurrensen från det vi kallar sociala medier - i Sverige har den stora medieexpansionen framför allt ägt rum efter 1990.
I Norrbottens-Kurirens framtidsrapport Nu river vi murarna från 1991 talas det frankt om telefaxen som "i slutet av 90-talet kommer att finnas i de flesta hushåll" men också om att kostnaderna för de nya biltelefonerna uppgår till hundratusentals kronor varje år. Så här efteråt kan man naturligtvis kosta på sig att le. Men kanske bör man stanna upp ett tag och fundera över det omöjliga i att förutspå en framtid med allt vad den innebär av teknikutveckling, omvärldsförändringar och nya mönster. Kort sagt - vi vet en hel del, men långt ifrån allt och tvärsäkra påståenden ökar risken att hamna i galen tunna.
Förhastade slutsatser
I Norrbotten drogs under några år förhastade slutsatser om de gamla näringarnas förestående undergång, eftersom ingen kunde förutspå den uppsvingsperiod som världsekonomin gick in i vid början av 2000-talet och som kom att påverka länet starkt.
- Grunden för en förståelse av behovet för förnyelse når man genom att erkänna att tidigare utvecklingsstadier har varit rationella för sin tid. Att fackföreningarnas solidariska och kollektiva agerande varit nödvändigt, att folkrörelserna fungerat som samhällsbyggande rörelser under mer än ett sekel och att välfärdsprogram inom stat, landsting och kommun ökat den individuella tryggheten och friheten för folkflertalet. Att förringa betydelsen av tidigare utvecklingsepoker tror jag är ett misstag, de historiska sammanhangen har stor betydelse när framtiden ska formas, säger Maurits Nyström, ekonomisk historiker vid Uppsala universitet och bland annat en av författarna till boken Dokument Norrbotten som beskriver länets första 200 år.
Stor betydelse
Som forskare har Maurits Nyström ofta använt sig av dagstidningar som ett kompletterande historiskt prisma som på olika sätt bryter tidens händelser och förmedlar stämningar och åsikter.
- Genom sin långa kontinuerliga historia har Kuriren betytt väldigt mycket för att göra samhället begripligt för norrbottningarna. Särskilt under perioden 1870 - 1910 när allt utvecklades och förnyades, då hade tidningen en avgörande betydelse för att förklara världen för människor som plötsligt skulle ut i lönearbete och i en rad för dem nya omständigheter. Men även senare. Generellt sett är det just förmågan att förklara olika sammanhang som gör en tidning viktig ur ett historiskt perspektiv, säger Maurits Nyström.
Nils Gustav Lundgren, också han ekonomisk historiker, med ett förflutet som avdelningsdirektör vid länsstyrelsen i Norrbotten, har ofta återkommit till vad man sammanfattningsvis kan kalla länets mentala klimat.
Stora problem
Att Norrbotten mer än andra regioner i Sverige fått brottas med omställningsproblem har sannolikt att göra med att länets produktionsstruktur varit mer förankrad i den tunga råvarubaserade industrin än flertalet av landets övriga län.
Men Nils Gustav Lundgren tror inte att det är hela sanningen.
- En avgörande fråga för ett samhälles förmåga att hantera svårigheter gäller dess dominerande mentalitet. Alldeles för länge fortsatte den offentliga eliten i Norrbotten att gruppera sig kring det som utgjorde strukturproblemen i stället för att gå vidare och anpassa sig till en ny tid. I Umeå anammade politikerna redan på 1980-talet regionforskningens nya rön och satsade på kultur, kreativitet och jämställdhet. I Norrbotten fortsatte politikerna att kräva statliga hjälpinsatser och på köpet framställde de sin egen region som väldigt oattraktiv. I dag kan vi bara konstatera att Umeå växer, medan Luleå inte gör det på samma sätt, säger Nils Gustav Lundgren, som i dag är knuten till Centrum för regionvetenskap vid Umeå universitet.
Dystra prognoser
Enligt hans synsätt startas de nya jobben framför allt inom tjänstesektorn och för att bilda ett bra underlag för samhällsservice behöver vi få fram regioncentra med cirka 120.000 invånare.
- Självklart betyder det mycket för Pajala kommun att ett företag startar en gruva, eller för Kiruna att LKAB drar till sig ytterligare arbetskraft. Men den ödesfråga som står på dagordningen numer är om småorterna i Norrbotten är tillräckligt roliga att leva i för att locka till sig välutbildade, talangfulla och driftiga individer som är beredda att satsa sina liv och sina talanger här, säger Nils Gustav Lundgren.
Just nu är prognoserna dystra, menar han, och många orter i länet bör nog ställa in sig på att kunna härbärgera ambulerande arbetskraft. Hoppet står till att Norrbotten börjar kommunicera en annan bild av länet än att det här flödar av värdefulla råvaror, hur viktiga de än är. Dessutom hoppas han att historien kommer till hjälp.
Fördel för länet
- Om den negativa demografiska utvecklingen för hela Norrlands del ska kunna brytas då handlar det uteslutande om att skapa förutsättningar för växande tjänstenäringar, helst också av kunskaps- och utbildningsintensivt slag, och att ha ett samhällsklimat som bland annat underlättar och uppmuntrar immigration från andra länder Någon annan framtid finns inte som alternativ till en långsiktigt fortsatt befolkningsminskning eller, i bästa fall, stagnation. Genom sin näringslivsstruktur har Norrbottens samhällsutveckling alltid varit intimt kopplad till internationella sammanhang och rent kulturellt är människorna här ganska vana att leva i en mångkultur. Det kan bli en fördel nu.