"Med tanke på omvärldsläget känner jag mig stolt över att F21 valts ut för att patrullera polskt luftrum och vara en del av Natos luftövervakning", säger överstelöjtnant Anders Gustafsson.
Sedan Ryssland annekterade Krim-halvön 2014 har Nato förstärkt sin så kallade incidentberedskap, ett uppdrag som roterar mellan olika Natoländer utifrån förmåga.
Och det är ett förband, bestående av piloter och markpersonal från F21, som kommer att verka i Natos norra område för luftövervakning med utgångspunkt från Polen under april och maj.
– Vi skickar max åtta Gripenplan och ett förband på ungefär 110 personer. Några är redan på plats i Polen för att förbereda. Den 1 april ska vi vara startklara, säger Anders Gustafsson.
Han menar att förbandet är väl förberett inför uppgiften att med stridsflyg delta i Natos framskjutna försvar.
– Detta uppdrag skiljer sig inte nämnvärt från den incidensberedskap vi övat på och den luftpatrullering som sker över Östersjön, säger Anders Gustafsson.
Han ser egentligen ingen förhöjd risk för hans förband. Incidenter kan alltid ske, menar han.
– Syftet är ju att avskräcka fiender från att anfalla och därmed undvika krig.
Det är första gången som Sverige deltar med stridsflyg i Natos framskjutna försvar. Mellan sex till åtta Jas Gripenplan från F21 i Luleå kommer att flygas ned till Polen tillsammans med ett förband på 110 personer för att genomföra en så kallad enhanced Air Policing. "Det handlar om att avskräcka ett eventuellt anfall, en fredsbevarande insats", menar överstelöjtnant Anders Gustafsson.
Anders Gustafsson ser heller inte någon ökad risk för att Luleå eller norra Sverige skulle vara mer utsatta för ett eventuellt anfall i och med att man sänder ett stort förband till Polen.
– I och med att vi gick med i Nato är vårt försvar starkare och vi skyddar Sverige genom att verka i Natos luftövervakning. Jag skulle säga att denna insats bidrar till svensk säkerhet. Förband finns också kvar på F21.