Pontus Johansson nämner flera stängda skolor som folkinitiativet anser möjliga att återstarta.
Hur vill ni att den nya utvecklingsplanen ska se ut, som kan bli följden om ert alternativ vinner folkomröstningen?
– Vi vill att man ska lyssna till vad pedagoger, föräldrar och elever tycker, och ta stor hänsyn till den betydelse som skolor har för landsbygden och stadsdelar. Okej att Luleå förändras när det byggs och att nya bostadsområden kommer till, men politiken ska inte tvinga folk att flytta genom att avveckla samhällsservice.
Vilka av de skolor som lagts ned vill ni återstarta?
– Vitåskolan är ett bra exempel. Men det finns fler skolor som bara stått tomma och kostat pengar för kommunen sedan de lagts ned. Kyrkbyskolan och Svartöstadsskolan, exempelvis. Där det är motiverat och möjligt vill vi att skolorna ska återstarta. Det måste göras en utvärdering.
Hur ska kommunen ha råd att betala för alla lokaler och fler lärare? Lärarna måste ju delvis ägna arbetstid åt att transportera sig mellan skolor.
– Vi tror inte att mindre skolor automatiskt kräver fler lärare. Det finns också en risk att man med större skolor stöter bort många lärare. Vi har inte heller sett några trovärdiga underlag på hur mycket dyrare det blir att bevara gamla skolor kontra att bygga nya, stora skolor och binda upp sig på långa hyresavtal.
Enligt förvaltningen blir det dyrare. Varifrån ska man ta resurserna?
– Det är svårt att svara på innan man sett alla underlag, men det går att prioritera. Exempelvis kanske man inte ska rusta en stadspark för 26 miljoner om man inte har pengar till kärnverksamheten. Generellt anser vi att vård, omsorg och skola ska ha de resurser som krävs.
Råneåprofilen Pontus Johansson är talesperson för folkinitiativet.
Skolan ska utvecklas efter barnens behov, har ni sagt. Vilka behov menar ni?
– Exempelvis behov av mindre, lugnare skolmiljöer och närhet till hemmet som skapar trygghet, inte minst för barn med särskilda behov av stöd. Pedagogerna vet vilka barnen och föräldrarna är, barnen känner sig sedda och det skapas en närmare kontakt. Vi tycker också att det är viktigt att så många som möjligt ska kunna gå eller cykla till sin skola.
Varför är det viktigare än att lärarna är behöriga?
– Vi är inte övertygade om att större skolor innebär fler behöriga lärare. Många lärare föredrar mindre skolor. Och varför skicka 20 elever till en skola med buss varje dag i stället för att skicka en pedagog till 20 elever? Sedan vet vi exempelvis att fjärrundervisningen utvecklas i rask takt. Det kan sitta en behörig lärare och sköta undervisningen på annan plats i framtiden.
Skolverket har slagit larm om att antalet behöriga lärare minskar. Hur ska lärarna räcka till?
– Både på kommunal och nationell nivå måste man ta krafttag för att göra yrket attraktivare. Det handlar definitivt om högre löner, men också om en arbetsmiljö med mindre buller och stress. Där anser vi att större skolor är helt fel väg att gå. Fler barn i matsalar och fler barn ute på raster ger mer stök och buller. Och tanken med att lärarna ska kunna täcka upp för varandra ger ju också mer jobb, i stället för att de kan förbereda lektioner.
I Råneå och de omkringliggande norrbyarna är motståndet starkt mot kommunens planer på ny skolstruktur. "Vi är inte övertygade om att större skolor innebär fler behöriga lärare", säger Pontus Johansson.
Varför anser ni att skolan är så viktig för landsbygden?
– Om man tar bort samhällsservicen så tar man också bort förutsättningar för barnfamiljer att bosätta sig där. Färre människor ger sämre möjligheter att driva en affär, sämre möjligheter för föreningsliv och så vidare. Gunnarsbyn i Boden är ett lysande exempel på hur mycket en liten skola kan betyda för en by. Då vill också yngre människor flytta in. Det talas mycket om att öka självförsörjningsgraden. Om vi menar allvar med det måste vi också ge människor möjlighet att bo på landsbygden.
Är det verkligen skolans uppgift att hålla liv i landsbygden?
– Kommunen har ett övergripande ansvar för landsbygdens utveckling, och skolans verksamhet ingår ju i kommunen.
Pontus Johansson ägnar mycket av sin fritid åt att fotografera.
Är det något du vill lyfta som inte kommit fram hittills?
– Det spekuleras i om valresultatet kommer att följas av kommunledningen. Då vill jag påminna om att den här folkomröstningen inte kommer från ingenstans. Den började med debatter redan 2014, som sedan har följts av demonstrationer och protester. Det är inget självändamål för oss, utan folkomröstning är det sista verktyg vi tvingats använda för att göra vår röst hörd och få politiken att lyssna. Vårt krav är att resultatet följs. Och vi lovar att ge upp kampen om alternativ 2 vinner, säger Pontus Johansson.