Resultatet är drygt 100 miljoner kronor bättre än 2016 och innebär att regionen klarar det nationella målet om två procents överskott av skatter, statsbidrag och utjämning. Dessutom har regionen nu återställt alla gamla underskott enligt kommunallagens balanskrav.
– Vi klarar de finansiella kraven på god ekonomisk hushållning så på det sättet är det bra, säger Region Norrbottens ekonomidirektör Tarja Lepola.
I hela verksamheten pågår arbeten för att minska kostnaderna och enligt Tarja Lepola syns resultatet av det i bokslutet.
– Det händer saker och ting, vi ser en del effekter redan och det är bra.
Men fortfarande finns mörka moln, till exempel att resultatet är sämre än målet på 312 miljoner kronor. Och hälso- och sjukvårdsdivisionerna gick visserligen 75 miljoner kronor bättre än 2016, men gjorde tillsammans ett underskott om 371 miljoner kronor under 2017.
– Då kan man inte vara riktigt nöjd. Resan är i gång, men det är fortfarande mycket kvar att göra.
Kostnaden för inhyrd personal ökade med 32 miljoner kronor och landade till slut på 297 miljoner.
– En ökning framför allt när det gäller läkare till hälsocentralerna. Det har vi sett hela året. Vi brottas med kompetensförsörjning och det gör att vi är tvungna att hyra in, säger Tarja Lepola.
Regionrådet Maria Stenberg (S) konstaterar att det är allvarligt att vara så beroende av stafettpersonal.
– Det enda positiva är att vi inte spräckte 300-miljonersgränsen, säger hon.
Men hon är nöjd med resultatet på sista raden och anser att bokslutet är ett trendbrott.
– Vi går bättre än vad vi har gjort. Jag började mandatperioden med att gå mot ett underskott på närmare 400 miljoner.
Vad ligger bakom vändningen?– Jag skulle säga att väldigt mycket har handlat om en politisk prioritering, att vi har satt ljuset på ekonomin. Det börjar ge effekt, det går långsamt men framåt och det är det viktiga, att färdriktningen framåt är utstakad.
Med en mer stabil ekonomi tycker Maria Stenberg att det är dags att på allvar börja ägna sig åt utvecklings- och förbättringsarbeten.
– Klart det finns områden i sjukvården i Norrbotten som nu behöver prioriteras. Ta digitaliseringen av hälso- och sjukvården, där måste patienterna börja se att det händer någonting. Att man använder ny teknik och kanske inte alltid behöver resa så långt. Det arbetet behöver vi jobba hårdare med, säger regionrådet.