Larmet: Läkarbrist i länet – men AT-köerna växer

Läkarbristen är skriande i länet – samtidigt som köerna till AT-tjänstgöringen ökar mest i landet. Men fler AT-platser är inte lösningen, enligt förre länschefen.
– Sjukhusen blir för universitetsliknande då, säger Lars-Göran Olofsson.

AT-LÄKARNA. Väntetiden för att få göra AT-tjänstgöringen i Norrbotten blir allt längre. "Alltfler läser medicin", säger Lars-Göran Olofsson, tidigare länschef för AT-rekryteringen.

AT-LÄKARNA. Väntetiden för att få göra AT-tjänstgöringen i Norrbotten blir allt längre. "Alltfler läser medicin", säger Lars-Göran Olofsson, tidigare länschef för AT-rekryteringen.

Foto: Nils Johansson

Luleå, uppdaterad2017-10-27 18:30

Sveriges yngre läkares förening – SYLF – slår larm om att patientsäkerheten äventyras, eftersom väntetiderna för AT-tjänstgöringen ökar så mycket. Deras årliga rapport visar att det i dag tar i snitt tio månader att få göra sin AT-tjänstgöring, en ökning med 50 procent jämfört med för cirka tio år sedan.

– Landsting och regioner måste omgående öka antalet AT-platser. Just nu tar det alldeles för lång tid att få legitimation, tid som i stället kunde ha använts i slutet av karriären när läkaren har den högsta möjliga kompetensen, säger Jonas Ålebring, SYLF:s ordförande, i en kommentar.

Största procentuella ökningen sker i Region Norrbotten – tidigare landstinget – där AT-väntetiderna har gått från 3,7 månader till 9,4 månader.

– Köerna har ökat mest i Sunderbyn men det har skett även i Gällivare, Kiruna och Piteå, säger Lars-Göran Olofsson, landstingets länschef för AT-rekryteringen sedan 2011 och pensionerad sedan i höstas.

Vad beror väntetiderna på?

– Alltfler läser medicin. Dels utökas utbildningsplatserna i Sverige, sen är det många som också har börjat läsa till läkare i exempelvis Polen.

Sunderby sjukhus har numera 14 årliga AT-platser, fyra fler än tidigare. Även Piteå och Gällivare har fått fler AT-platser.

– Men utökningen av AT-platser är inte i paritet med antalet studenter, säger Olofsson.

Hur viktig är AT-tjänstgöringen för länsvården?

– Jätteviktig. Vår långsiktiga specialistrekrytering kommer i huvudsak via AT-läkarna, som blir kvar i Norrbotten. Betydligt svårare att rekrytera "färdiga" specialister som redan är rotade socialt i andra delar av landet.

Ändå tror inte Lars-Göran Olofsson på att utöka antalet AT-platser ytterligare.

– Det gäller att ha en rimlig balans. För många AT-läkare samtidigt, dessutom på samma klinik, innebär för lite att göra och en lidande utvecklingskurva.

Länet har svårt att rekrytera specialistläkare, vilket leder till längre vårdköer och skenande stafettkostnader. Går inte det att lösa med fler AT-platser?

– Jag tror att vi får bättre läkare om nivån på antalet platser är rimlig. Sjukhusen blir för universitetsliknande med för många AT-platser.

– Ur arbetsgivarperspektiv är det en fördel att ha fler sökanden att välja mellan, även om jag också förstår enskilda personers synvinkel som inte får sin läkarlegitimation så fort som de har önskat, säger förre länschefen.

Fakta/AT-tjänstgöringen

Läkarnas allmänna tjänstgöring – AT – är en reglerad och tidsbegränsad utbildningstjänst som introducerar nya läkare till yrket.

Den ska minst vara 18 månader och är förutsättningen för att läkare ska få legitimation och kunna påbörja en specialiseringstjänstgöring.

Normalt görs AT-tjänstgöringen sex månader inom kirurgin, sex månader inom medicin, sex månader inom primärvården och tre månader inom psykiatrin. 

Källa: Sveriges yngre läkares förening.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om