Följ med på vattnets väg

Har du någon gång funderat över hur vattnet kommer in i kranen eller var det du spolar tar vägen? Klass 6 C på Furuparksskolan och deras lärare Solveig Sandberg och Gunhild Blombäck fick svar på de frågorna och några till när de följde vattnets väg en dag med hjälp av Miljöbussen. Lilla hängde förstås med.

BRA ATT VETA. Anders Abrahamsson har följt många grupper på vattnets väg. Här berättar han för elever från klass 6 C på Furuparksskolan om vad som händer med det smutsiga vattnet när det passerar genom vattenreningsverket på Uddebo.

BRA ATT VETA. Anders Abrahamsson har följt många grupper på vattnets väg. Här berättar han för elever från klass 6 C på Furuparksskolan om vad som händer med det smutsiga vattnet när det passerar genom vattenreningsverket på Uddebo.

Foto: Roland S Lundström

Luleå, Lilla2008-02-06 01:45
Med på resan är Anders Abrahamsson och Kicki Stridfeldt från Miljöskolan. Anders är också den som kör miljöbussen. Första stopp är vid Gäddviks vattenverk där alla får se en film om hur vattnet pumpas från älven och vidare genom vattenverket till stora dammar där det sakta får sjunka ner genom marken. Så småningom har vattnet silats rent och blivit friskt grundvatten. Lite kolsyra och kalk blandas i för att vattnet ska få rätt ph-värde. När man har sett så mycket vatten på film kan man känna sig lite törstig och självklart bjuds det på kallt och friskt vatten efter filmen. Luktar illa
Lars-Olov Eriksson, som jobbar på vattenverket, berättar mer om vad som händer med vattnet där. -Visste ni att 1.000 liter kranvatten kostar lika mycket som en liten flaska vatten i affären? frågar han. Snart är det dags att hoppa på bussen igen för att ta reda på vad som händer med vattnet härnäst, när vi druckit och kissat och spolat i toan. Färden går mot Uddebo reningsverk. Så snart alla kommer ut ur bussen vid reningsverket på Uddebo börjar det höras "usch" och "fy" lite här och där. Det luktar inte så gott överallt i och kring ett reningsverk. Det kanske inte heller är så konstigt, för det är ju faktiskt här allt det man spolar ner i toan och i avloppet hamnar. Anders och Kicki från Miljöskolan visar runt i reningsverket. De har gått den här rundan många gånger med andra skolklasser. Inne på reningsverket renas vattnet i flera olika steg i stora bassänger. Först silas avloppsvattnet genom ett galler. På en vägg i reningsverket finns en hylla där man ställt upp en massa föremål som fastnat i gallret, bland annat flera löständer, ett körkort och mjukisdjur. När vattnet är renat går det tillbaka ut i älven och slammet, alltså själva smutsen, som blir kvar pumpas till något som heter rötkammare. Där bryts det ner och då bildas metangas som sedan används till att värma upp hela reningsverket. På så sätt tar man tillvara en massa energi. Långa transporter
Det som blir över av slammet blir sedan jord som bland annat kan användas till gräsmattor. När alla är tillbaka i bussen passar Anders på att berätta lite mer om vad som är bra att tänka på om man vill vara rädd om miljön och tänka på klimatet i framtiden. Han tar upp frågan om vattnet igen. -Men det är godare, säger någon om vatten på flaska, när Anders säger att det är bättre att dricka från kranen. -Det är oftast samma sorts vatten i en flaska man köper som det är i kranen och det finns flera sätt att göra det godare på, säger han. Och det är inte bara det. Anders förklarar att ibland måste vattnet transporteras väldigt långt med lastbil innan det når affären. Och det är ju inte särskilt bra för miljön. Att dricka kranvatten är alltså bättre både för ekonomin och för naturen. -Man kan se på siffrorna vid streckkoden på flaskan var den kommer ifrån, säger han och visar. Uppdrag vattenrening
Det börjar det bli dags för lunch och då kör bussen till den sista stationen på vattenresan, Teknikens hus. När alla har ätit upp sina matsäckar så delas klassen in i grupper. Nu ska de få uppgifter att lösa av Ann-Gerd Eriksson och Mia Gullikson som jobbar på Teknikens hus. Alla som hängt med hela vägen kan svara på alla kluriga frågor som de ställer om vatten och uppgifterna löser alla lätt som en plätt. Som avslutning får alla till uppgift att göra ett eget litet reningsverk. Varje grupp får en behållare med smutsigt vatten, en petflaska, en nylonstrumpa, ett kaffefilter, ett myggnät och lite grus och sand. Uppdraget går ut på att med de sakerna göra det smutsiga vattnet rent. -De som har varit med på vattenresan brukar lösa uppgiften snabbt, säger Kicki Stridfeldt. Av Ann-Gerd och Mia får vi också lära oss att vi faktiskt aldrig får något nytt vatten på jorden. Det är samma gamla vatten som återanvänds gång på gång. Därför är det extra viktigt att vi inte spolar ner miljöfarliga ämnen, som till exempel lösningsmedel, i vasken eller toaletten. Sådant får man inte bort i reningsverket utan det spolas tillbaka ut i havet igen. Det kanske känns lite konstigt att tänka på att det faktiskt är samma vatten som vi spolar med i toaletten som vi sedan dricker, även om det har blivit rent igen innan det kommer till kranen. Det är faktiskt samma vatten som dinosaurierna också drack. -Så jag har druckit mitt eget piss, konstaterar en av killarna.

Bra vattensajter:

www.uvc.uu.se/professorvatten/default.asp

www.vattenportalen.se Kolla varifrån vattnet kommer: Lista över EAN-koder finns på: www.ean.se (klicka på web-service) Mer information om vattenrening finns på Luleå kommuns hemsida www.lulea.se. Där kan du också läsa mer om Miljöskolan och Miljöbussen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om