De två förvaltningarnas flytt från Repslagargatan till Timmermansgatan öppnar upp för att kontorslokalerna kan byggas om till undervisningslokaler. Däremot är det inte givet att det blir en högstadieskola, enligt Maarit Enbuske.
– Inom ett par år har vi för lite platser här i centrum i grundskolan. Sedan vet vi att gymnasiet växer också, det har minskat under många år men nu ökar kullarna, säger Maarit Enbuske.
Kommunfullmäktige beslutade 2016 att det ska finnas en högstadieskola för 500–700 elever i centrum 2025. Innan dess måste barn- och utbildningsförvaltningen ha löst lokalproblemen som de växande elevkullarna innebär.
– Vi har redan aviserat till stadsbyggnadsförvaltningen att vi behöver mer lokaler någonstans i centrum. Vi tittar på hela pusslet, vi behöver lokaler i anslutning till någon av våra skolor, säger Maarit Enbuske.
– Är det så att vi inte hittar lokaler får vi lägga fram tillfälliga lokaler vid någon skola, moduler under en period kan vara ett alternativ. Det tittar vi på, vi vet inte än hur vi ska lösa det, fortsätter hon.
Förvaltningarna flyttar ut 2022 och därefter kan kontorsbyggnaden byggas om, allra tidigast 2023 skulle skolan kunna flytta in.
– Redan innan det vet vi att vi har behov av lokaler. Det är det pusslet vi håller på att titta på, hur löser vi det?
Är inriktningen att göra om byggnaden till högstadieskola?
– Det enda som har sagts att det kan vara undervisningslokaler. Vi måste titta på helheten, för vilken verksamhet eller delar av verksamhet skulle huset passa. Högstadiet är kanske inte det mest lämpliga.
Kan gymnasiet flytta hit?
– Ja, det hade kunnat vara ett alternativ. När vi ser helheten från F-9 och gymnasiet i centrum, hur lägger vi det pusslet så det blir så bra som möjligt för alla? Kulturskolan har ganska stora lokaler i centrum. Vi har många verksamheter som är kopplade till skolan i centrum, som vi behöver lägga ihop och tänka vad blir vettigast.
– Vi växer också i F-6, vi växer hela vägen, det är det som är dilemmat. Vi har varken platser i F-6, inte till 7-9 eller gymnasiet. Då måste man tänka helhet.
– Det skulle inte lösa problemet om det här bara blev högstadieskola, det löser inte problemet för helheten, då har vi både gymnasiet och de lägre åldrarna som inte ryms. Det är så många parametrar som måste vägas in, säger Maarit Enbuske.