Två månader har gått sedan Niklas Nordströms plötsliga avgång. Sedan dess har Lenita Ericson gått in som tjänstgörande kommunalråd, samtidigt som hon kandiderar för att ta över ordförandeklubban.
– Om allt hade gått gå som det borde, skulle Niklas ha varit kvar något år till, medan jag hade fortsatt som vice. Jag hade helst önskat att vi inte var i det här läget. Jättetråkigt. Men nu är vi här, säger hon på sitt kontor i stadshuset inför måndagens avgörande representantskapsmöte.
Och Lenita Ericson står fast vid sitt ultimatum – att det endast är första kommunalrådsposten som gäller.
– Absolut. Inget i mig har förändrats kring det.
Du får intern kritik för att du enbart är ute efter ordförandeklubban, att du därmed bryter mot partiets hederskodex?
– Upp till var och en vad man känner kring det. Jag och Kent Ögren har samma inställning, men blir bedömda olika. Jag har ”räckt upp handen”, vill bidra till en kommun som fortsätter jobba för ökad jämlikhet, en hållbar ekonomi och hållbar värld. Gillar man mitt ledarskap, då ska man välja mig.
Hur ser du på nomineringsprocessen?
– Jag är mitt uppe i den. Dessutom är det jag som styr kommunen, så det finns inte mycket tid att reflektera. Men jag har inte kampanjat. Jag hinner inte med det.
En nackdel för dig?
– Nej. Mina partikamrater känner mig väl, medan de kanske inte känner Kent Ögren på samma sätt.
Kommunalrådsstriden visar på ett tudelat parti, där Lenita Ericson har stöd i byar och flera stadsdelar, bland unga, studenter och företagare – även bland Luleåbor i stort – medan Kent Ögren är stadigt förankrad bland äldre partiveteraner, IF Metall och forna kommunalråd.
Lenita Ericson hoppas att partiets olika fraktioner kan stå enade efter repskapet.
– Minns du skolgården när man var liten? Två stod på varsitt håll och valde vilka de ville ha i sina lag, med två allt starkare läger – och ingen ville väljas sist av alla. Nu, i vår process, funkar det så i partiet också. Men bara just nu.
Hon har också varit tydlig med att hon ser sig som en långsiktig lösning för S i Luleå.
– Jag har kapacitet att bygga förtroende, även gentemot Luleåborna. För valrörelsen börjar nu, inte våren 2022. En del säger att vi politiker söker förnyat förtroende var fjärde år. Jag tycker att vi ska söka förtroendet varje dag, hela tiden.
Lenita Ericson har suttit som vice ordförande för kommunstyrelsen sedan våren 2017. Före det var hon stadsbyggnadsnämndens ordförande, dessförinnan även tekniska nämndens.
Genom åren har hon stått i hetluften i olika frågor rörande Luleås befolkning och tillväxt. Exempelvis då det fanns planer på att förlägga Återvinningscentralen på Lövskatan.
– Vi startade en detaljplaneprocess, men försöken till medborgardialog blev inte bra.
Det stormade på mötena, Lenita Ericson beskylldes för att inte lyssna på Lövskataborna.
– Vid ett möte hade vi för liten lokal, alla hörde inte vad som sades, folk rymdes inte. Det var ifrågasättanden kring lokaliseringsutredningen, vissa var väldigt pådrivande. Nej, vi fick inte till en bra dialog då.
Nu planeras i stället för ett industriområde på Lövskatan – även det till stora protester. Hur ska du hantera den kritiken?
– Just nu är en översiktsplan ute på granskning. Och om Luleå ska kunna växa som kommun, bör vi ha fler arbetstillfällen och de jobben måste finnas någonstans. Till exempel på ett industriområde.
Bland andra stormar nämner Lenita Ericson hur hon har tagit ställning för graffitimålningarna i stan, som andra Luleåbor avfärdar som "klotter".
– Jag minns att jag var irriterad även på polisen då, tyckte inte att de skulle diktera villkoren. Luleå ska ha öppna graffitiplank, och jag har drivit att det ska vara konstnärlig utsmyckning i gångtunnlarna också, även om jag har fått ta emot många arga mejl om det.
Just gestaltningen av stadens nya byggnader har varit en hjärtefråga genom åren.
– Det nya pumphuset hade inte sett ut som det gör, om inte vi i dåvarande tekniska nämnden drev på att det skulle vara konstnärlig utsmyckning som satte prägel på Luleå.
Likaså är hon stolt över att kommunen utsågs till "Årets cykelstad" 2018.
– Det hade inte Luleå blivit om inte jag hade drivit frågan.
Kritiken växer rörande placeringen av Teknikens hus i Södra hamn. Hur lyhörd är du i den debatten?
– Jag är glad över att Teknikens hus har ambitioner. Det är världens bästa lilla science center, vill växla upp verksamheten och komma in till stan. Och det skulle vara bra för Luleås besöksnäring om Teknikens hus kan fortsätta växa. Nu ska vi utreda placeringen, sen får vi se.
– Men jag är glad över att Luleåborna har så starka uppfattningar om sin stad. Det bygger också en stolthet. Jag välkomnar heta diskussioner, säger Lenita Ericson inför måndagens avgörande representantskapsmöte i stadshuset i Luleå.