I Luleå kategoriseras skolor med färre än 200 elever som små. Stora skolor har över 400 elever.
Debatten har varit aktuell ända sedan Framtidens skola presenterades 2015. Mycket baseras på känslor och upplevelser.
De mindre skolorna finns ofta ute i byarna. Deras försvarare säger att miljön med mindre grupper har kvaliteter som trygghet, mer individanpassad undervisning och närhet till lokalsamhället.
Motståndarna anser att en liten skola har svårare att ge eleven likvärdig utbildning och social fostran. En stor skola har mer resurser.
För att komplicera ytterligare kan vissa förhållanden vara både positiva och negativa. På en stor skola blir eleven inte sedd på samma sätt som på en mindre. För vissa elever är dock anonymitet en möjlighet, inte en belastning.
Men en del fakta finns.
I studien "Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat" (2018) slår Sveriges kommuner och regioner (SKR) fast att skolans storlek har marginell betydelse för undervisningsresultatet. Studien är baserad på svenska förhållanden.
I årskurs sex finns inget samband alls. Däremot i årskurs nio presterar de mindre skolorna något sämre när det gäller meritvärde. Det anser dock SKR till stor del hänger ihop med att många av de mindre skolorna är resursskolor, där elever med särskilda behov går.
SKR har tagit hänsyn till olika variabler som kön, utländsk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå/inkomst. Utan dessa variabler inräknade så har små skolor avsevärt sämre resultat än stora.
– Det innebär att frågan om skolstorlek egentligen är felställd. Vi borde i stället fråga oss varför skolan inte lyckas kompensera för hemförhållanden, säger Johan Henrik Bergström, utredare vid SKR.
För Luleås skolchef Maarit Enbuske handlar det i första hand om rekrytering av behöriga lärare, möjlighet att samordna resurser och att få ihop ekonomin.
– Jag skulle inte säga att behöriga lärare hellre jobbar på en stor skola, men en liten skola ligger ofta utanför stan. Det är svårare att rekrytera om läraren ska resa långt. På en liten skola kan vi inte heller ha heltidstjänster i exempelvis hemkunskap och idrott. Då tvingas vi ha ambulerande lärare. Det är varken attraktivt eller kostnadseffektivt att ha lärare på vägarna på arbetstid, säger hon.
Ekonomin är mer komplicerad. Kök exempelvis driver kostnader. Där finns också problematiken med att tjänster inte räcker till heltid.
– Svårt att få en liten skola att gå ihop ekonomiskt, säger Enbuske.
Samtidigt fick kommunen backa i planerna på skolnedläggningar i sörbyarna. Kostnader för elevtransporter tog udden av spareffekten.
– Hade vi haft råd att bygga en ny, stor skola och lagt ned alla andra hade vi fått ihop det, säger Enbuske.
Politikern Arne Nykänen (C) har kämpat mot centralisering. Han lutar sig bland annat mot Magdalena Cederings doktorsavhandling från 2016, som visar på skolans betydelse för livskraftiga bygder.
– Skolbyggnaden är en socialt sammanhållande faktor. Här träffas även föräldrarna. Extra intressant i avhandlingen är den integrerande funktion som skolan har och som bidrar till lokalt engagemang. I det sammanhanget drabbas socioekonomiskt utsatta barn hårdast när skolan stängs, eftersom deras föräldrar sällan har möjlighet att ersätta nätverk på annat håll. Det senare gäller stadsdelar också. Sociala nätverk bryts isär.
Nykänen anser att barn med särskilda behov påverkas negativt av stordrift.
– Det finns massor av forskning som visar fördelar med mindre sammanhang. Samma sak med elevtransporter och längre skoldagar. Elevernas prestationer påverkas negativt, säger Nykänen.
Läraren Ann Holmfrid flyttade efter 24 år till Hertsöskolan när Svartöstadsskolan lades ned.
– Den stora skillnad jag märker är att man lärde känna både elever och föräldrar på ett annat sätt i Svartöstaden. Man fick bra kontakt även med föräldrar till barn som inte gick i ens klass. Sedan var det snabbare beslutsvägar. Hände något kunde vi snabbt ta itu med det. Och kunskapsmässigt låg vi bra till. Det visade resultaten på nationella prov, säger hon.
Vår enkät indikerar att tre av fyra grundskolelärare i Luleå är emot centralisering.
– Jag trivs här. Det är fina elever och bra kollegor. Men jag tycker att mindre skolor också är viktiga. Det måste finnas både och, säger Ann Holmfrid.