– Jag förvånad av att den samlade administrativa kostnaden var så stor.
Så säger Anders Granberg, ekonomichef vid Luleå stift, som en kommentar av granskningen "Mikrofinans-floppen – hur svenska kyrkor förlorade 300 miljoner i Afrika", gjord av Sidas magasin, Omvärlden.
Omvärldens granskning visar att Mikrofinanshuset (Jamii Bora och Nordic Microcap) samlade in 300 miljoner kronor från svenska kyrkor varav 200 miljoner gick till investeringar i Afrika men 100 miljoner stannade kvar i Sverige.
Luleå stift investerade för 13 år sedan i Jamii Bora-gruppen i Kenya. Sedan dess har stiftet satsat 10,5 miljoner kronor. Projektet syftade till att bygga bostäder i Kenya och till att starta banken Jamii Bora.
– När vi gick in fanns varken bank eller bostäder, det var ett proaktivt stöd till ett land med stora behov, säger Granberg.
Omvärldens granskning visar bland annat på problem med tomträtter som om hindrar försäljning av husen för de 850 bostäder som byggts, planerat var 2 000 bostäder.
– Det har varit problem med vattenförsörjningen som har gjort att det tidvis inte gått att bo där och de tomma husen har utsatts för skadegörelse.
Nu har beslut fattats att avveckla Jamii Bora-gruppen. Det innebär att kyrkan säljer bankaktierna och det kenyanska bolaget som äger bostäderna.
– Tanken från början var att projektet skulle pågå i cirka tio år. Nu har de åtta svenska bolagen som tillsammans bildar Jamii Bora-gruppen för lite kapital och det är inte meningsfullt att behålla dem. Stiftet tror inte man får tillbaka alla pengarna. Den svenska verksamheten har varit för komplicerad och därför för dyr. Det har varit för många bolag som har ägt varandra på ett invecklat sätt. Sen är det dyrt att bedriva den här verksamheten i Kenya, dessutom har projektet redan pågått i 13 år.
Enligt Granberg skulle man inte gjort investering på det här sättet i dag.
– Jag är förvånad över de totala kostnaderna som redovisas i granskningen, det är inte så vi fått dem beskrivna. Det här är en blandning mellan kapitalplacering och viljan att göra gott. Vill vi ha avkastning eller är det bättre med bidrag?
Misstänker ni att ni blivit lurade?
– Nej, det gör vi inte. Vi vågade satsa för 13 år sen, nu vågar vi avveckla. Vi hade önskat att det skulle ha blivit fler bostäder, att banken skulle var större, men så har det inte blivit.