Vi befinner oss i kommunhusets nedre regioner. Utanför det lilla fönstret i tjänsterummet passerar Luleåborna förbi. Väggarna är täckta av bokhyllor och tavlor.
Inredningen avslöjar ett historiskt intresse. Här finns gamla kartor med Luleås kvartersindelning från 1900-talets början, men också kopparstick från 1700-talet som föreställer nya respektive gamla Luleå.
Den äldsta tavlan är daterad till 1633. Thomas E:son Åkerlund har lekt med tanken att ta med sig kopparstickaren Matthäus Merians porträtt av Gustav II Adolf till Antikrundan för att få tavlan värderad.
– Det här är Luleå kommuns äldsta konstverk. Den köptes in på en auktion i samband med att kommunhuset blev klart 1958. Den lär ha kostat 7.000 kronor. I många år hängde den i ordföranderummet. Jag hittade den i ett förråd, berättar kommunarkivarien.
Det är förstås ingen slump att just Gustav II Adolf hänger i kontoret. Det var den krigslystne regenten som gav Luleå stadsprivilegier 1621, elva år före sin död vid slaget i Lützen.
De första åren utspelade sig på Mjölkudden i Luleå, men Thomas E:son Åkerlund är uppväxt i Skellefteå. I dag är han bosatt i Piteå och slipper snart arbetspendlandet. Efter nyår övergår han till en tjänst på centralarkivet i Piteå.
Intresset för historia väcktes i unga år.
– Jag var 16 år, när morfar plockade fram familjebibeln. Den tjocka boken innehöll namnteckningar från mina förfäder ända tillbaka till min morfars farfarsfar på 1800-talets början. Jag blev fascinerad och började släktforska.
Han utbildades till arkivarie i Härnösand. Första jobbet blev i Luleå, där han efterträdde Bertil Pettersson som var den förste arkivföreståndaren för kommunarkivet.
Vi gör en vandring i historien. I stadsarkivets bibliotek finns en glasmonter med historiska föremål, bland annat fullmäktiges valpokal samt en snusdosa i trä som lär ha skickats mellan politikerna under långa fullmäktigesammanträden.
En trappa ned, bakom källarvåningens låsta dörrar, förvaras pappersarkivet. De äldsta protokollen är daterade 1862. Tre rum är vikta för Luleå kommuns fotoarkiv som består av 1,5 miljoner bilder.
På senare år har bildarkivet digitaliserats och är i dag sökbart via kommunens hemsida.
– Vårt bildarkiv har cirka 1.400 besökare i månaden. Genom åren har vi fått ta hand om bilder från klassiska Luleåfotografer som Henny Tegström, Gustaf Holmström, Rune Espling och Gunnar Bergbom bland andra. Det är en bildskatt som vi på detta sätt lyckats göra tillgänglig för alla Luleåbor.
Efter 28 år som kommunarkivarie betraktas Thomas E:son Åkerlund, 57 år, som en vandrande encyklopedi, sprängfylld av Luleås historia. Frågan om känslan inför avskedet känns befogad.
– Det känns som om jag lämnar en del av mig själv. Hur ska jag få användning av alla kunskaper i Luleås historia som jag fått genom åren? På mitt nya jobb kan jag bara använda en bråkdel.
Genom åren har stadsarkivet bidragit till att sprida historiska kunskaper via bokutgivning. Det handlar om totalt 16 årsböcker och 7 bildböcker. Lagom till årets julhandel släpps "Luleå under 1960-talet" som innehåller bland annat Gunnar Bergboms reportagebilder.
Framtiden för bokutgivningen är osäker. Det är också oklart om tjänsten som kommunarkivarie kommer att tillsättas.
– Det är en öppen fråga än så länge. Det pågår en omorganisation i Luleå kommun som ska vara klar till den första januari, bekräftar kanslichef Gunilla Lundin.
I dag förfogar stadsarkivet över 3,5 tjänster.
