– Vi har länge varit bra, men vi har ytterligare förbättrat våra resultat och vi ser särskilt att pojkarnas resultat har höjts. Skolorna har arbetat mycket med likvärdighet och att skapa lärmiljöer som passar alla. Jag tror att det börjar ge resultat, säger skolchefen Maarit Enbuske.
Undersökningen visar att det framför allt är pojkars resultat som har förbättrats. Sedan 2015 har pojkars resultat minskat, men nu verkar den trenden ha brutits. Något som kan bidragit till pojkarnas förbättrade resultat kan delvis vara fler avidentifierade prov.
– Jag tror att det är en nyckel så att man bara ser på vad som är skrivet i svaret utan att ta hänsyn till annat, säger Maarit Enbuske.
Enbuske tror också att det hon kallar "tillgängliga lärmiljöer" är en nyckel.
– Det handlar mycket om att ha struktur i undervisningen att varje lektion ser ungefär likadan ut så att eleverna känner igen sig. Det blir en trygghet i det. Jag tror att det arbetet börjar ge effekt.
Sedan 2014 har andel elever som uppnått kunskapskraven minskat. Trenden har varit nedåtgående. Vad är förklaringen?
– 2015 tog vi emot väldigt många nyanlända i alla kommuner i Sverige och det ser vi att det har påverkat resultaten delvis. Och det tar några år innan de som har kommit kommer in och lär sig språket. 2015 och 2016 var de stora flyktingåren och det tror jag syns i statistiken.