Nu startar dragkampen om Tjuvholmen

Vem äger ön Tjuvholmen? Nu har Lantmäteriet startat en utredning om ön i Luleå skärgård där ättlingar till gamle patron Hedqvist kan göra anspråk på marken.

I större delen av sitt liv har skärgårdsprofilen Peter Larsson, 71, bott på Tjuvholmen. Nu har hans hem hamnat i en oviss juridisk dragkamp mellan Statens fastighetsverk och ättlingar till patron Hedqvist.

I större delen av sitt liv har skärgårdsprofilen Peter Larsson, 71, bott på Tjuvholmen. Nu har hans hem hamnat i en oviss juridisk dragkamp mellan Statens fastighetsverk och ättlingar till patron Hedqvist.

Foto: Pär Bäckström / Frilans

Luleå kommun2020-03-22 07:00

Denna märkliga historia tog sin början för 148 år sedan. Den 27 november 1872 köpte C A Winroth och C A Hedqvist ön Tjuvholmen som vid den tidpunkten saknade bebyggelse och betraktades som mulbetesland. Säljare var Sandöns byamän. Köpessumman är okänd. 

Vid tidpunkten tillhörde köparna Sveriges rikaste män. Carl August Winroth (1815-1865) lät bygga den första ångsågen  i Norrbotten 1858. Han blev Piteås första industrimagnat och ägde glasbruk, båtsvarv, grosshandel samt en fartygsflotta.

Affären gjorde han tillsammans med en annan sågverksägare, som gärna kallade sig för patron Hedqvist. Brukspatron Carl Anton Hedqvist (1830-1922) skapade en förmögenhet genom att äga jordbruksmark, skog, sågverk och industrier, främst i Piteå älvdal.

Varför de två industrimännen köpte mark i Luleå skärgård framgår inte av handlingarna. En rimlig gissning är att området skulle användas till att samla flottningstimmer inför transport söderut. 

Affären blev redan från första stund ifrågasatt. Två år efter att köpebrevet undertecknats ogillade en förrättningslantmätare både Sandö by och Luleå stads tidigare anspråk på Tjuvholmen. Lantmätaren ansåg istället att marken tillhör kronan.

Trots det beviljade häradsrätten lagfart för köpet av Tjuvholmen till C A Winroth och C A Hedqvist 1876. Sandö by lyckades alltså sälja fastigheten utan att inneha äganderätten. 

Lagfarten från 1876 har inte hittats, men däremot finns köpet registrerat i häradsrättens jorderegister. Noteringen innehåller dock en motsägelsefull anteckning om att Sandö 5:1 är "av krononatur under allmän disposition".

Det blev aldrig något av C A Winroths och C A Hedqvists expansionsplaner i Luleå skärgård. Tjuvholmen lämnades orörd. I dag finns inte någon av dessa magnaters respektive firmor kvar. 

Allt hade kunnat falla i glömska, men 148 år efter köpet, startar en dragkamp om fastigheten Sandön 5:1 som omfattar hela Tjuvholmen med närmare tre hektar skogsmark. Upprinnelsen är att Statens fastighetsverk vill genomföra en fastighetsreglering, vilket förutsätter att ägandefrågan först klarläggs.

Den 17 februari kallade Lantmäteriet i Luleå till sammanträde och bjöd in alla som kan tänkas göra anspråk på fastigheten. Via videolänk deltog bland annat två ättlingar till C A Hedkvist samt en god man som representerar det upplösta bolaget C A Winroth & Co samt ej närvarande släktingar.

–  Det är ganska ovanligt med äganderättsutredningar i Norrbotten, även om det händer då och då, berättar förrättningslantmätare Maria Åberg som håller i utredningen.

Hon inledde sitt arbete med att leta efter 100-åriga köpeshandlingar och släktingar till de två sågverksägarna från Piteå. Utredningen ska ta ställning i en rad knepiga juridiska frågor. I bouppteckningen efter de två industrimännen omnämns inte fastigheten Sandö 5:1. 

Statens Fastighetsverk anser sig äga marken och menar att lagfarten är baserad på en felaktig överlåtelse. Trots avsaknaden av lagfart har det statliga verket i över 20 år krävt arrende för öns tre fritidshus samt samtidigt betalat skatt för mark och byggnader på Tjuvholmen.

Fram till den 30 april har parterna möjlighet att lämna in ett så kallat äganderättsanspråk. Efter det fattar Lantmäteriet ett beslut i frågan, som i sin tur kan överklagas till Mark- och Miljödomstolen. 

Kuriren har sökt ättlingar till patron Hedqvist, men utan framgång.

Karta: Tjuvholmen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!