– Jag har själv upplevt hur nyanlända som inte kan ett ord svenska kastas in från i princip dag ett i en vanlig klass. Det är ett mysterium för mig att man inte har någon första anhalt där eleverna får lära sig grunder i svenska och har möjlighet till undervisning på hemspråk, säger han.
Han arbetar sedan någon månad tillbaka på arbetsförmedlingen, men är utbildad lärare för årskurs 4–9 i svenska och SO, och har jobbat två år i Luleå, senast på Tallkronanskolan. Dessförinnan jobbade han i Stockholm.
– I Stockholm hade man inget mottagarcentrum men däremot större skolor med mer resurser för undervisning av de här eleverna.
Haderborg skulle vilja se en liknande lösning i Luleå.
– Att placera eleverna enbart i ett mottagarcentrum är inte bra. Då blir det ingen integrering alls. Det behövs en kombination. I vissa ämnen, som exempelvis matematik, träslöjd och idrott, fungerar det bra att de tillhör sin klass. Men i svenska och SO är det svårare. Där behöver de läsa i mindre grupp med utbildade lärare i svenska som andraspråk.
Luleås skolchef Maarit Enbuske anser att förslaget är bra.
– I Övertorneå gjorde vi en liknande lösning där eleverna delades in i mindre grupper samtidigt som de hade sin klasstillhörighet. Det är viktigt att arbetet hela tiden utvärderas på elevnivå. Jag vet att flerspråkscentrum ger stöd för organisationen. Men i slutändan är det upp till varje rektor att organisera det inre arbetet, säger hon.