I fjol genomförde Arbetsmiljöverket en nationell tillsyn vid landets hälsocentraler. Bakgrunden är bland annat de höga ohälsotalen hos vårdpersonalen.
Tolv av länets 24 regiondrivna hälsocentraler – som plågas av ekonomiska underskott, 104 miljoner kronor bara under 2019 – fick besök av inspektörerna.
Samtliga uppvisade stora brister, kopplade till minskade resurser och utökade arbetskrav.
– Arbetsmiljöarbetet haltar många gånger, säger Åsa Sjöström Ross, arbetsmiljöinspektör.
Inspektionerna skedde vintern/våren 2019, alltså i-n-n-a-n det anställningsstopp som infördes från september 2019 inom Region Norrbotten.
Redan då konstaterades att exempelvis Örnäsets hälsocentral i perioder inte tillsatte vikarier förrän efter två veckor. Där rapporterades även om stort patientflöde vid provtagningar i "labbet" och det var inte ovanligt med 50 patienter på en förmiddag – en patient var femte minut.
– Väldigt tuffa belastningar, både i form av stress men också för kroppen, med dåliga arbetsställningar, ont i axlar och nacke.
Utöver personalen ställs även enhetscheferna inför stora utmaningar rörande arbetsmiljöarbetet.
– De har varken tillräckliga befogenheter eller resurser för att möta de behov som finns, alla arbetsuppgifter som har tillkommit. I stället får de "trolla med knäna". Därför viktigt att frågorna lyfts uppåt i organisationen.
Hur påverkas personalens hälsa?
– Vård och omsorg dras generellt med många sjukskrivningar, psykisk ohälsa är vanligaste orsaken. Den i sin tur kopplas till obalansen mellan resurser och krav.
Anställningsstopp och vakanshållningar kan riskera att försämra arbetsmiljön ytterligare, liksom patientsäkerheten. Dessutom visar inspektionerna att hälsocentralerna har fått ett ökat patienttryck.
– När man gör neddragningar, måste det hanteras genom att minska på kraven på hälsocentralerna. Och om förändringar sker på arbetsplatsen, då ska man alltid se över vilka arbetsmiljökonsekvenser det blir, säger arbetsmiljöinspektören.
Men både Kommunal och Vårdförbundet riktar kritik mot att samverkan med arbetsgivaren fungerar dåligt, just rörande arbetsmiljöfrågor, risk- och konsekvensanalyser.
– Vid brister kan skyddsombuden alltid begära åtgärder med stöd av arbetsmiljölagen. Om de inte får gehör, hamnar det hos oss, säger Åsa Sjöström Ross, Arbetsmiljöverket.