Luleå elementärläroverk för flickor startades redan 1875 av Elina Benkert och Ester Lönnegren. Skolan var igång mellan 1875 och 1965, på senare år under kommunens paraply.
Christina Fogelvik och Margaretha Anderson var elever under 1950-talet och minns skolan med glädje och tacksamhet.
– Man fick vänner för livet, säger Christina Fogelvik.
– Vi är fortfarande några som äter tillsammans med jämna mellanrum.
Både Christina Fogelvik och Margaretha Anderson minns lärarna och damerna som var förknippade med skolan. Det var Siri Holm, som hade gått i pension när de båda började, Märta Bucht som fortfarande hoppade in och vikarierade, skolkökslärarinnan Elsa Elmén-Wallsten, som tyckte att eleverna borde lära sig att laga mat på vedspis för att det kunde komma andra tider när det inte gick att använda elspisen, och många fler.
Siri Holm och Märta Bucht var stora personligheter i skolan och i staden. Båda var aktiva i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, Fredsrörelsen, hembygdsrörelsen och inom kyrkan. Siri Holm var djupt kristen, engagerad inom EFS, diakonin och missionen.
Christina Fogelvik har ett brev i behåll som Siri Holm skrivit till hennes faster. Fastern, Märta, har fått sluta studera på grund av sjukdom och behöver uppmuntran, det känner Siri Holm på sig. Hon förklarar att hon ber för Märta, ber att hon ska bli fullt frisk "om det då är Guds goda och nådiga vilja."
Om Siri Holm verkar gudsnådelig och from i citatet ovan, så finns det många andra exempel på att hon var drivande och aktiv. Hon var Sveriges första kvinna i stadsfullmäktige och ordförande i Luleå kvinnliga nykterhetsförening, det som sedan blev Vita bandet, i decennier. Om föreningens första demonstration på Luleås gator berättas att man ville demonstrera mot superiet i staden och därför sänkte sina fanor vid krogen när man passerade.
På läroverket undervisade Siri Holm i matematik, fysik, kemi, botanik med hälsolära samt tyska. Märta Bucht hade ämnena tyska, svenska, geografi och sång.
Lärarinnorna på läroverket var över huvudtaget engagerade i mycket. På skolan fanns lärarinneklubbar med olika teman. Flertalet av dem var utbildade vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm (som Siri och Märta Bucht), frisinnade (som Siri och Märta), ogifta (som Siri och Märta) och djupt engagerade i sina elever både i skolan och på fritiden (som Siri och Märta). Hur hann de?
– Flickskolelärarinnorna var överväldigade över att få undervisa, säger Karin Tjernström som är arkivarie på Norrbottens museum och har skrivit mycket om flickskolan i Luleå.
– Kanske var de ogifta för att det var svårt att finna sin jämlike i en liten stad, men det kan lika gärna ha varit för att de faktiskt förlorade sitt arbete om de gifte sig. Det var först 1939 som det blev lag på kvinnor skulle få behålla sina jobb även om de gifte sig.
Märta Bucht, "fru rösträtt i Luleå" tjänstgjorde från 1907 till 1948 och var bland annat skolans lärare i sång. Hon var bibliotekarie och biträdande föreståndarinna. Och mycket mer. Bland annat ledde hon eleverna vid uppträdanden som julfesterna.
– Varje år hade skolan julfest i aulan. Vi spelade Hjalmar Gullberg och Porträttena av Anna-Maria Lenngren, berättar Margaretha Anderson.
– Vi hade uppvisningar på stadshotellet för att täcka skolans utgifter. Hela "vindan" på skolan var full med utklädningssaker och annat. Det grämer mig verkligen att alla de sakerna försvann när skolan stängdes 1965. Hela biblioteket skänktes till barnkolonin Vallen.