– Vår framgång bygger på sättet vi jobbar på och de projekt som vi jobbar med, säger hon. 

Hon är skeptisk till huruvida Pisamätningarna är representativa för niondeklassarna i landet. 

– När vi får resultat på vår skola känns det jättebra och som en bekräftelse. Men det är det jag har svårt med just Pisa att det är så långt borta. 

Mätningarna tar inte hänsyn till olika nationella förutsättningar som skolsystem, kultur och ekonomi. 

– Det jag tänker är att Pisaresultaten kan göra så att politiker för möjlighet att reformera eller ändra regler, säger hon. 

Hon utvecklar och menar att Pisa står för ”hårda värden” och fixerar sig vid resultat. För att öka inlärningen behövs trygga skolmiljöer framför allt, menar hon, snarare än krav på ”ordning och reda”

– Då får vi automatiskt en ordning och reda-kultur, säger hon. 

Hon gläds dock åt att pojkarnas resultat blir bättre. Pisamätningarna visar att glappet minskat från 51 poäng till 34 när det gäller läsförståelse mellan pojkar och flickor. 

– Det är jättebra. För jag kan känna att skolan är inte utformad för pojkar. Där kan man behöva tänka till, säger hon. 

Hon berättar som ett exempel att fler gympalektioner för skolans sjundeklassare har gett positiva resultat. På skolan kombinerar de även fysisk och teoretisk undervisning. 

– Pojkar har mer spring i sig, och de får ofta en stämpel som lågpresterande. Det är synd eftersom det finns alternativa saker att göra.