En lång dag med möten känns kortare för att solen envisats med att gå ner redan klockan 15:20. Isabella Lövin har träffat Sametinget och tidigare varit med när Barents miljöministrar tittat på projektet som ska ersätta smutsigt kol med vätgas och bli framtiden för SSAB, kanske hela världens stålindustrier.
Två punkter återstår innan hon får hoppa på nattåget hem till Stockholm. Vår intervju och ett kvällsmöte med Miljöpartiets distrikt.
Hon säger att Sverige är med i en kapplöpning.
– Målet är att vi i princip ska vara utsläppsfria 2045.
Finland ska ha noll nettoutsläpp tio år före Sverige. Danmark vill ha sänkt sina med 70 procent 2030. Men vilka är då regeringens mest aggressiva planer?
– Vi ska få bort de fossila bränslena ur hela samhället. Vi ska bort ifrån beroendet av import av olja, gas och kol från Ryssland och Mellanöstern och vi ska ersätta med förnybar hållbar energi, helst ifrån Sverige eller vårt absoluta närområde, säger Isabella Lövin.
Det handlar alltså inte om några få stora förslag utan många på alla områden, förklarar hon.
Svensk industri ska ställa om. Hybrit är ett "fantastiskt" internationellt exempel på det, tycker Lövin. Där SSAB, LKAB och Vattenfall kan göra skillnad. Skulle projektet, som förenklat handlar om att göra om koldioxid till vatten, gå som planerat raderas en tiondel av Sveriges utsläpp, sex-sju procent av hela världens.
– Idag finns inget grönt stål, så när den första erbjuder det på marknaden kommer investerarna gå på det direkt, säger Isabella Lövin.
Regeringen beskylls för att hålla på med symbolpolitik, med argument som att en skatt på plastpåsar här inte leder till mindre plast som guppar runt i världshavet. Flygskatten fick först massiv kritik och i sociala medier har ilskan mot höga bränslepriser kanaliserats i ett bensinuppror som samlat över 600 000 personer.
Att det inte alls går någon buss, eller helt enkelt inte passar arbetstid och livspussel, gör många norrbottningar beroende av en bil – eller två.
– Det blir ofta en slags brandfackla i debatten. Va, ska man inte få leva på landsbygden längre? Det är verkligen att försöka bromsa upp en omställning att bara fokusera på det. Det är inte det regeringen fokuserar på i första hand, utan vad vi vill göra är att få bort den onödiga biltrafiken. Framför allt från våra storstäder där biltrafiken mest leder till problem med bilköer och dålig luft.
Men det här ses som ett problem för många här, att det läggs på nya skatter hela tiden?
– Men det läggs inte på nya skatter hela tiden. Det stora som händer med bensin- och dieselpriset är den politiska oron i världen, hotet om krig i Mellanöstern. Det har påverkat bensin- och dieselpriset vid pump mycket mer, vi har bara höjt priset med 15 öre per liter.
Det omgjorda reseavdraget är tänkt att gynna boende på landsbygden som måste ta bilen. Däremot har minimiavståndet höjts och de som kör kortare än tre mil får inte göra avdrag.
– Sedan kan man kompensera människor på landsbygden på flera olika sätt. Vi har faktiskt infört en skattesänkning för de som bor i glesbygd som är många gånger högre än höjningen av bensinskatten, säger Lövin.
Norrbotten har en stolt tradition av matproduktion, tänk Norrmejerier och lokala köttgårdar. Kan de finnas kvar? Ja, säger ministern. Men inte billig dansk fläskfilé.
– Extremt intensiva djurfabriker där grisarna får antibiotika och gödseln förorenar och övergöder Östersjön är inte hållbart. Däremot om man har en betande ko som bidrar till biologisk mångfald och betar gräs där det annars skulle växa igen sly, det är en helt annan sak.
Vi har gruvor, stålindustri och turister som reser långt för att komma hit. Frågan är om det ens går att kombinera tillväxt i Norrbotten med klimatsmart hållbarhet.
– Här finns fantastiska förutsättningar för ett grönt hållbart klimatpositivt Sverige, säger Lövin.
Hon nämner Europas största vindkraftspark som etableras utanför Piteå, den världsunika stål utan kol-satsningen vi redan nämnt i Luleå och Europas största batterifabrik i Skellefteå.
– Vi ser hur man söker sig mer till en naturnära och ekologiskt hållbar besöksnäring. Har vi också fungerande tågförbindelser med norra Sverige så kommer det kunna utvecklas väldigt mycket.
Hon tror att satsningen på nattåg och Norrbotniabanan gör att researrangörer erbjuder mer av hållbara helhetspaket.
– Jag tror att människor alltid kommer vilja resa, men många börjar inse nu att det inte är så hållbart att ta en weekendresa till New York eller fyra dagar i Marbella. Man kanske sparar sina dagar och gör något mer kvalitativt och längre. Då är en nattågsresa för att vandra i fjällen ett bra alternativ.
Hotar klimatförändringarna investeringar i turism och vintersport?
– Ja, självklart. Ett varmare klimat innebär färre snödagar och då kommer det bli svårare att till exempel driva en skidort. Sysslar man med jakt eller fiske hotar klimatförändringarna att störa viktiga ekosystem. Så är det. Men eftersom konsekvenserna kan bli oåterkalleliga är det viktigt att vi agerar i tid och faktiskt minskar utsläppen innan det är för sent.
Ordet flygskam dök upp i svenskarnas vokabulär 2017. Flygskatten trädde i kraft 2018. Flygandet minskar i Sverige, men att flygplatser kan läggas ner är mer unikt i världen. Internationella branschorganisationen IATA räknar med att flygresenärerna dubblas till 2035, i takt med att medelklassen växer i länder som Kina, Indien och Indonesien.
Räcker det att folkets medvetande ändras eller krävs det mer styrning?
– Jag tror att det finns en växelverkan. Att ger man en signal, som när vi införde flygskatten. Då var det nästan ingen debatt alls om flygets klimatpåverkan. Vi hade partier i riksdagen som ville rikta misstroendevotum mot oss för att vi skulle införa en skatt på flyget, när flyget var helt befriat från alla miljöskatter till skillnad från andra trafikslag.
Regeringen tvingar bränsledistributörer att blanda i mer förnybart i bensinen och dieseln. Man vill införa en obligatorisk klimatredovisning vid köp av flygresor, utreda start- och landningsavgifter och Trafikverket har fått i uppdrag att upphandla nattåg till kontinenten denna mandatperiod.
– Vi kan inte bara ha piska utan måste också möjliggöra alternativen. En flygskatt är en sak men också att vi upphandlar nattågen och att vi ska bygga höghastighetståg. Jag vill verkligen understryka att förslaget inte är att ta pengar ur den historiskt stora budgetsatsningen på järnväg och väg inom infrastrukturplanen, utan det här ska gå utanför den.
Var finns vi i den här planen? Det är väl vi som har kanske störst behov av ett snabbtåg om vi ska välja bort flyget.
– Ja, men vi ska ju satsa på Norrbotniabanan och att man ska kunna ta nattåg ner till Stockholm. De som inte vill ta flyget ska känna att det finns en möjlighet att ta nattåget och därifrån är man på tre timmar nere i Malmö och på fem timmar i Hamburg, när man byggt färdigt förbindelserna.
Det ska gå att inom rimlig tid ta sig till kontinenten med tåg?
– Ja, jag tror absolut att om man kan ta sig till Arlanda för att flyga så ska man lika gärna kunna ta sig till Stockholm Central för att ta snabbtåget ner till kontinenten.
Elbilarna är på frammarsch, men har inte blivit någon försäljningssuccé i Norrbotten. Av totalt över 111 000 laddbara bilar i landet finns drygt 1 000 här.
– Vi ser att ökningen av laddbara bilar har gått upp enormt mycket nu när vi har infört ett bonus malus-system. Då ska man komma ihåg att en ny mellanklassbil, en fullt laddbar elbil, kan gå 47 mil på sommarhalvåret och på vintern kanske den går ner en tio mil ungefär. Min poäng är att de kostar två kronor milen att köra.
Det är inte alla som har en halv miljon att punga ut.
– Nej, men man får 60 000 i bonus och det blir väsentligt billigare med driftkostnaden, särskilt om man har långa pendlingsavstånd. Då kommer det betala sig ganska snart.
– Men vi behöver också ha utbyggd laddinfrastruktur över hela landet, säger Lövin.
Vår artikelserie om när isen smälter handlar om hur klimatförändringar i Arktis visar vad som väntar Norrbotten. Miljöministrarna diskuterade inte exploateringen under mötet, men Lövin säger att Sverige helst ser att oljan och gasen stannar i marken.
– Det här är ett område med drygt fem miljoner invånare och väldigt mycket naturresurser, så det är klart det finns ett stort intresse för att komma åt de resurserna. Men vi har pratat mycket om vikten av att bevara och återställa naturen och att den här delen av planeten är så oerhört viktig för att vi ska klara klimatet.
Miljöministrar från Murmansk och Karelen deltog, från den ryska federationen skickades en tjänsteman.
– Ryssland har ratificerat Parisavtalet nu vilket är bra. Sedan har man kanske en låg profil i klimatfrågan och här i Barents råd-samarbetet har det handlat mer om föroreningar och biologisk mångfald än klimatet. Vi diskuterade den otroligt viktiga frågan om metan ifrån tinande permafrost och tundran, som Ryssland har oerhört mycket av.
Tycker du att Ryssland tar den här frågan på allvar?
– Ja, det är klart att de gör. Men sedan är inte Ryssland det mest framåtlutade landet i klimatförhandlingarna, utan de har en ganska neutral framtoning.
Vi har även lyft Norges dubbelmoral. Vårt grannland går i bräschen för koldioxidlagring, köper mest elbilar per capita av alla och har tagit på sig ansvaret för "domedagsvalvet" på Spetsbergen.
Samtidigt är man en stor exportör av koldioxidutsläpp. 2018 orsakade man utsläpp av 450 miljoner ton koldioxid, jämfört med att alla utsläpp i Sverige var 53 miljoner ton.
Isabella Lövin konstaterar att det alltid kommer finnas de som vill pumpa upp den sista droppen olja.
– Jag tror att världen behöver vakna upp till att det finns ingen hållbar fossil produktion, vi måste ställa om så snabbt som möjligt. Här argumenterar de länder som producerar fossil energi att "ja, men så länge det finns en efterfrågan så kan vi göra det". Hur de ser på det är en fråga de får svara på, men jag kan med glädje konstatera att allt fler investerare börjar se att investeringar i fossilföretag är riskabla.