Därför växer skuldberget i länet

Skuldberget i länet har vuxit kraftigt de senaste två åren. Anledningen är osäkra lån, spelskulder och kreditbetalningar, enligt Kronofogden.

Norrbottningarnas sammanlagda skuld till kronofogden har ökat från 120 miljoner till 205 miljoner på två år.

Norrbottningarnas sammanlagda skuld till kronofogden har ökat från 120 miljoner till 205 miljoner på två år.

Foto: Jessica Gow / TT

Luleå kommun2019-09-26 05:00

Antalet skuldsatta i Norrbotten har minskat något. Samtidigt har det totala skuldbeloppet bland länets invånare ökat med 77 miljoner kronor till totalt 205 miljoner kronor på två år.

Trenden är tydlig enligt Kronofogden. Belopp som skuldsatta norrbottningar inte kan betala växer, särskilt summor mellan 100 000 och 500 000 kronor. 

Tina Häggmark som jobbar på Kronofogden ser en koppling till konjunkturens nedgång. 

– Det visar andra myndigheter och organisationer också, man kan se det på arbetslöshetssiffror och tillväxt, säger hon. 

Andra faktorer som spelar in är ökningen av osäkra lån, så kallade blancolån. Hos Kronofogden märks en markant ökning bland yngre, mellan 18 och 25 år, som skuldsätter sig. 

– Ofta är det kopplat till kreditkortsutgivare och e-handel. Många har inte pengar på kontot när fakturan väl kommer. Det är också ett väldigt tryck från marknadsföring. ”Handla nu och betala sen”, säger hon. 

Det är lätt att konsumera och låna, inte sällan till skyhöga räntor. För att komma åt problemet måste det jobbas långsiktigt, och från tidig ålder. Information i skolor är viktig. 

– Där arbetar vi aktivt, men det behövs mer, säger Tina Häggmark. 

I Luleå kommun följer skulderna den nationella trenden – de har ökat markant. En stor bov i dramat är spelberoende, som ökat på senare år. 

– Vi ser en stor ökning där. Minst någon gång i veckan kommer det någon till oss, så såg det inte ut för några år sedan, säger René Rosell, budget- och skuldrådgivare och konsumentvägledare vid Luleå kommun.

Trots hög efterfrågan har kommunen lyckats få ner kötiderna till individuella möten med skuldrådgivare. Förra året låg medianväntetiden på 11 veckor, något som nu är tillbaka till standard, en vecka. De som kommer och ber om hjälp har oftast två ärenden: skuldsanering och budgetomställning.

– Vi har klämt in fler möten och hjälper fler, vi har kortat av där vi kan. Nu har vi mer fokus på det ekonomiska. Vi kan guida vidare människor till andra myndigheter och instanser, säger hon. 

För att effektivisera ytterligare önskar hon en ny e-tjänst till kommunen, för den som vill ha hjälp med övermäktiga skulder. 

– Vi tittar på det för att bli ännu mer tillgängliga.

Hon poängterar att det förebyggande arbetet är lika viktigt.

– Vi är ofta ute och föreläser i skolor, men tyvärr har kommunen dragit ner på konsumentvägledningen och tagit bort en tjänst. Det förbyggande jobbet är a och o.  

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!