Coronavirusets spridning gör att trycket på vården i länet har ökat. Region Norrbotten har fått gå upp i stabsläge, och gick förra veckan ut med en annons där man välkomnade privatpersoner som vill göra en insats i vården att höra av sig.
– Då kändes det fullständigt självklart. Kan jag göra någonting, så ska jag göra någonting. Jag kan inte sitta på händerna och vänta. Jag vill agera, säger Anton Norberg.
Han är i dag delägare och konsult på en kommunikationsbyrå i Luleå, men har sedan tidigare en sjuksköterskeutbildning i bagaget. Under sin tid inom vården arbetade han bland annat på hjärtintensiven och inom psykiatrin. Men även om det nu är många år sedan han var verksam inom vården, säger han att det finns mycket att göra i det läge som råder.
– Kan man bara hålla någon i handen och trösta någon, eller hjälpa någon på vägen – då är det värt det. Då känner man att man bidragit med någonting.
Regionen söker bland annat läkare, sjuksköterskor och undersköterskor – men även andra resurser efterfrågas. Hittills är det över 150 personer som har anmält sig som frivilliga. Man har redan börjat kontakta de sökande, men kommer fortsätta att hålla öppet för fler anmälningar tills vidare.
Hur många som kommer att behövas är just nu väldigt svårt att säga, enligt HR-direktör Karin Larsson.
– Det beror helt på hur hela situationen utvecklar sig, om vår egen personal håller sig friska eller om de blir sjuka. Vi får se hur behovet kommer att se ut.
Om Anton Norberg blir inkallad för arbete i vården är planen att fortsätta sin nuvarande tjänst som vanligt, men att kunna rycka in på övrig tid.
– Jag kan inte släppa mitt eget företagande, jag måste fortsätta jobba. Men här och där – en kväll, en natt eller en helg när andra behöver återhämta sig. Bara för att underlätta för de som är i frontlinjen och gör ett fantastiskt jobb.
Det är också flera av hans kollegor som har gjort detsamma och anmält sitt intresse. Men oavsett om man har möjlighet att jobba i vården eller inte, så vill Anton Norberg uppmana norrbottningarna till att fundera på vad var och en kan hjälpa till med.
– Gör vad du kan. Man måste dra sitt strå till stacken, och inte bara anstränga sig för sig själv, utan för andra som behöver hjälp och stöd.