ChatPal, som projektet heter, påbörjas under hösten och ska pågå i tre år. Tanken är att en ny digital tjänst ska utvecklas, främst riktad mot unga med psykisk ohälsa. Troligtvis kommer tjänsten att finnas i en app som ska vara öppen 24 timmar om dygnet.

Där ska unga ha möjlighet att samtala med en så kallad chatbot. Även om det inte är en riktig människa på andra sidan ska chatboten kunna föra ett textsamtal och ge stöd till den som önskar. Den har också möjlighet att avkoda samtalet och därefter slussa personen vidare till vårdinsatser. 

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan olika discipliner på LTU, som hälso- och arbetsvetenskap, och maskininlärning. Även universitet i Finland, Nordirland och Skottland deltar i projektet tillsammans med olika aktörer i länderna. Norrbottens kommuner och Region Norrbotten deltar också i projektet. 

– Vi hoppas att detta ska bli ett väldigt bra exempel på hur tillämpad AI gör nytta för Sverige och för regionen, säger Marcus Liwicki, professor i maskininlärning vid Luleå tekniska universitet.

Karolina Parding, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, poängterar att tjänsten ska vända sig till dem som har lättare besvär, eller som är i riskzonen för psykisk ohälsa. Hon menar att det är viktigt att lyssna på de framtida brukarnas behov och därför ska till exempel patientorganisationer vara med och utveckla idéerna. 

– Det är jätteviktigt att välfärdsprofessionella som ska arbeta med ny teknologi i sin vardag är med och utformar den, för att den ska kunna bli en avlastning för arbetsgruppen. 

Hon har stort hopp om projektets effekter. 

– Kan en "AI-kollega" bli en reell arbetsavlastning så vore det fantastiskt. Används AI på rätt sätt så öppnas enorma möjligheter.

Förutom att forskarna hoppas på en arbetsavlastande effekt, är målet att tidiga insatser tillsätts för den som söker hjälp. Men den ska inte ersätta, utan komplementera, den personal som finns. 

– En förhoppning är att minska antalet unga som behöver bli patienter. Vi vet att tidiga insatser är mycket viktiga för unga som är i riskzonen för psykisk ohälsa och det här är ett sätt att fånga upp dem, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Projektet ingår i satsningen Hälsoskolan Norrbotten som sker i samverkan med Norrbottens Kommuner, Region Norrbotten och Luleå tekniska universitet.