Skolhälsoläget - en sol med fläckar
Hälsoläget för våra barn och ungdomar är gott. Det visar en numera årlig rapport som länets skolsköterskor initierade 2005.
SAMHÄLLETS SAK. "Vi kan se bland tioåriga flickor att man är mycket kroppsfixerade. Man vill ibland inte ställa sig på vågen. Det här är en samhällsfråga" menar skolsköterskan Kerstin Brandt som är en av initiativtagarna till arbetet med Ett verktyg som används till att lyfta det positiva hos barn och ungdomar som möter skolhälsovården. På tisdagen presenterades rapporten för läsåret 2008-2009. På bilden också skolsköterska Maria Karlsson.
Foto: Elsa Rensfeldt
Kerstin Brandt, skolsköterska i Råneå är en av dessa och konstaterar att alla kommuner i länet utom en, Pajala, nu deltager årligen i undersökningen som omfattar förskolebarn barn årskurs fyra och sju samt gymnasieelever år ett. De flesta av barnen/ungdomarna, totalt drygt 7.000, mår bra. Men bilden kvarstår - att flickor har mer psykiska besvär från årskurs sju jämfört med pojkarna.14 procent
I gymnasiets första år är det med 14 procent sju gånger så vanligt att flickorna känt sig nedstämda de sista tre månaderna jämfört med pojkarna.I flera av frågorna har dessutom skillnaderna ökat mellan pojkar och flickor under de senaste tre undersökningsåren. - Fetma och övervikt bland pojkarna är fortfarande hög visar rapporten. Nästan var tredje pojke i årskurs sju och gymnasiets första år är överviktig eller fet. Exempelvis i Gällivare 30 procent av pojkarna medan siffran för flickor där är 15 procent, förklarar gruppen bakom rapporten.Synliggör
- Rapporten synliggör skolsköterskornas arbete och sätter barnen i fokus i tider då man sparar in på dessa, säger Kerstin Brandt.
Så jobbar vi med nyheter