Siffrorna visar på generösare attityd

Majoriteten av norrbottningarna är positivt inställda till att Sverige tar emot flyktingar i den utsträckning som sker i dag.
Det visar Kurirens undersökning.

FISKAR I OPINIONEN. 36 procent av norrbottningarna tycker att Sverige ska ta emot färre flyktingar än i dag. "Det är klart att det finns att hämta för ett parti som tycker att vi ska ta emot färre flyktingar", säger statsvetaren Simon Matti.

FISKAR I OPINIONEN. 36 procent av norrbottningarna tycker att Sverige ska ta emot färre flyktingar än i dag. "Det är klart att det finns att hämta för ett parti som tycker att vi ska ta emot färre flyktingar", säger statsvetaren Simon Matti.

Foto: Andreas Wälitalo

Luleå. 2012-11-29 06:00

Undersökningen som Demoskop har genomfört på uppdrag av Kuriren och 24 Norrbotten visar att en majoritet av norrbottningarna, 57 procent, är för att Sverige tar emot lika många eller fler flyktingar än i dag.

36 procent av norrbottningarna tycker att Sverige ska ta emot färre flyktingar än i dag.

"Det finns att hämta"
Den senaste SOM-undersökningen, som genomförs av Göteborgs universitet sedan 1986, visar att 41 procent tycker att det är ett bra förslag att Sverige skulle ta emot färre flyktingar än i dag. 31 procent anser att det är ett dåligt förslag.

- Det är klart att det finns att hämta för ett parti som tycker att vi ska ta emot färre flyktingar. Det är inte så att Sverigedemokraterna fiskar i tomma sjöar, säger statsvetaren Simon Matti.

De årliga SOM-undersökningarna visar att den svenska opinionen har blivit mer generös till att ta emot flyktingar.

Det visar sig genom att avståndet mellan dem som är negativa och dem som är positiva till att ta emot flyktingar har minskat över tid.

Kvotflyktingar
2011 tog kommunerna i Norrbotten emot 403 flyktingar. Drygt hälften kom från Migrationsverkets boenden medan drygt en tredjedel, 155, var kvotflyktingar.

Under perioden januari-oktober i år har kommunerna i Norrbotten hittills tagit emot 342 flyktingar, varav 182 från Migrationsverkets olika boenden och 112 är kvotflyktingar.

Fotnot: SOM-institutet (samhälle, opinion, medier) är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan 1986 har SOM-institutet arbetat tillsammans med forskare inom en rad forskningsfält för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling.

Hur tycker du att den svenska flyktingmottagningen ska utvecklas, ska Sverige ta emot fler, färre eller lika många asylsökande som idag?

Ta emot fler
15 procent

Ta emot färre
36 procent

Ta emot lika många som idag
42 procent

Ej svar
7 procent

* Undersökningen, som omfattar 600 norrbottningar, genomfördes vecka 47.

Den svenska asylprocessen i korthet:

1. Vid gränsen: Polisen har ansvar för Sveriges gränser. Om en person söker asyl vid gränskontrollerna lämnar polisen över ansvaret till Migrationsverket.
De flesta som söker asyl gör det efter de rest in i landet. Många flyktingar lyckas ta sig in i Sverige utan att passera gränskontroller. En del söker asyl efter inresandet i landet – andra gör det inte alls (gömda eller papperslösa).
När den asylsökande kommer till Migrationsverket måste denna uppge vem hon/han är, hur hon/han rest till Sverige samt lämna ett fingeravtryck.

2. Första beslutet: På grundval av den första redogörelsen avgör Migrationsverket om den sökande ska avvisas direkt eller om asylansökan ska prövas. Detta första beslut måste fastställas inom tre månader från ansökningstillfället.
Beslutet kan överklagas men den sökande får inte stanna i Sverige i väntan på resultatet av överklagan.

3. Prövning: Den asylsökande erbjuds alltid kostnadsfritt boende samt ekonomiskt bistånd vid behov under prövningen.
Den sökande får här tillfälle att, genom att lämna fakta och material, styrka och utveckla varför hon/han beviljas asyl. Juridiskt stöd och offentligt biträde erbjuds kostnadsfritt.
Efter komplett ansökan och eventuella oklarheter, i största mån, är utredda beslutar Migrationsverket om den sökande ska beviljas asyl eller inte.

4. Andra beslutet: Om Migrationsverket anser att den sökande behöver skydd, eller har andra godtagbara skäl till asyl, beviljas uppehållstillstånd, vanligtvis permanent. I vissa fall också temporära uppehållstillstånd.
Om Migrationsverket fattar beslut om att den sökande inte har giltiga skäl och inte uppfyller kraven så avvisas denna.
För flyktingen återstår då tre val; lämna landet för att återvända, söka asyl i ett annat land eller överklaga till Migrationsdomstolen. De flesta fall som avslås överklagas.

5. Överklagan: Då den asylsökande överklagar omprövar Migrationsverket sitt eget beslut. Står verket fast vid att personen bör avvisas skickas överklagan istället till någon av migrationsdomstolarna.
Domstolen kallar den sökanden till en muntlig förhandling. Domstolen fastställer eller ändrar migrationsverkets beslut.
Migrationsdomstolens beslut kan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Där genomförs samma procedur.
Migrationsöverdomstolens beslut går inte att överklaga utan är slutgiltigt.
Ett uppehållstillstånd utfärdas eller avvisning utförs.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!