- Som åklagare befinner man sig i en mycket prekär situation när man endast har skälig misstanke som grund för att begära den misstänkte häktad, säger Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare och samhällsdebattör.
En vecka
Skäligen misstänkt är den lägre graden av brottsmisstanke och innebär att den misstänkte bara kan hållas häktad i en vecka. Sedan måste den misstänkte släppas på fri fot, såvida inte åklagare och polis lägger fram mer graverande bevisning mot den misstänkte.
- Det är förödande för en brottsutredning om man inte har den misstänkte frihetsberövad, säger Sven-Erik Alhem.
Skillnaden mellan skäligen misstänkt och på sannolika skäl misstänkt, som är den högre graden av misstanke, är ingen exakt skala.
- Det är en bedömningsfråga som ytterst domstolen gör, säger Sven-Erik Alhem.
Bortom rimligt tvivel
Om det finns anledning anta att ett brott har begåtts är polis och åklagare skyldiga att inleda en förundersökning. Om misstankarna riktas mot en bestämd person är åklagare skyldig att informera personen, som får rätt till en offentlig försvarare. För att åklagare ska få väcka åtal mot en person krävs att åklagaren tror sig kunna få personen fälld för brottet av domstol. Bedömd skyldig bortom rimligt tvivel räcker för att bli fälld för brottet.
Håller huvudet kallt
Hur tänker man som åklagare i den här typen av fall?
- För det första måste man hålla huvudet kallt, så man verkligen tillämpar objektivitetsprincipen. Man måste vinnlägga sig om att man skapar schyssta förutsättningar för att utreda det på ett schysst sätt. Det är lätt att man rycks med, att man inte blir den objektiva kraften. De allra flesta moderna åklagare har god insikt i detta, vikten av att bibehålla objektiviteten i sin förundersökningsroll, säger Sven-Erik Alhem.
Vad säger du om polisens och åklagarnas arbete i detta fall?
- Det har jag absolut ingen möjlighet att bedöma, säger Sven-Erik Alhem som följt rapporteringen i medierna.