Malin Lindberg är forskare vid avdelningen för genus och innovation vid Luleå tekniska universitet. I höstas doktorerade hon med en avhandling om samverkansnätverk för innovation. Hon har studerat vilka aktörer, branscher och innovationer som inkluderas och exkluderas i tillväxtpolitiken.
Hon har bland annat kartlagt vilka innovationssystem och kluster som fått pengar från den nationella och regionala nivån (via de regionala tillväxtprogrammen i Norrbotten, Västerbotten, Sörmland och Västmanland).
80 procent
Det visade sig vara två grupper av näringar som prioriterades; bas- och tillverkningsindustrin fick 47 procent och ny teknik 33 procent. Männen dominerar både som anställda och företagare inom dessa branscher.
20 procent gick till service- och upplevelsenäringar, som sysselsätter många kvinnor.
Befintliga nätverk och etablerade maktstrukturer har inflytandet över hur tillväxtpolitiken utformas och hur pengarna fördelas. De regionala partnerskapen är exempel på detta.
Varför ser det ut så?
- Det handlar om makt att få sitta i de fora där framtiden utformas, vilka branscher man satsar på och vilka företag som får stöd att utvecklas, säger Malin Lindberg.
Prioriteringarna motiveras med att man väljer att satsa på det man är bra på?
- Man bygger vidare på det man väljer att se. Redan i det första tillväxtprogrammet fanns livsmedelsindustrin med. Den satsningen har inte alls fått lika stort utrymme senare, säger Malin Lindberg.
Manligt värderas högre
Basindustrin, tillverkningsindustrin och ny teknik anses vara mer värdefulla och värda att satsas på. Hon menar att service- och upplevelsenäringen och den offentliga sektorn i länet inte prioriteras på samma sätt som basindustrin och ny teknik.
- Det finns stora verksamheter i länet som bidrar till regional utveckling. Frågan är vad man väljer att se som tillväxtbranscher.
Följden blir att den starkt könsuppdelade arbetsmarknad som redan finns konserveras.
- De arbetstillfällen som skapas blir till nytta för män, menar Malin Lindberg.
Ensidig satsning
Malin Lindberg tycker att det är litet paradoxalt när man säger att man ska satsa på kunskapssamhället, så marginaliseras just de branscher och näringar där man kan förvänta sig att tillväxten ska ske i framtiden. Tillväxtpolitiken är en viktig jämställdhetsfråga.
- Ska de offentliga medel som satsas ensidigt gå till att främja en arbetsmarknad som gynnar män? Just den här ensidigheten blir till problem, säger Malin Lindberg.
- Om regeringen menar allvar med sina jämställdhetspolitiska mål så måste man göra något åt det. Det är ju sagt att jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden, även regionalpolitiken och innovationspolitiken, säger Malin Lindberg.
Vilka reaktioner har du mött?
- En oerhörd lättnad. Människor som har sett de här strukturerna säger att jag har satt ord på det de känner, säger Malin Lindberg.