Organet som samlar skogsnäringarna i länet, Skoglig samverkan, delade ut sitt första diplom till en skogsägare i Måttsund. Utmärkelsen ska bli återkommande och lyfta fram de positiva effekterna av hygget.
- Man kan ha olika bilder av ett hygge, säger verksamhetsledare Anders Nezén från Skoglig samverkan.
Tillsammans med samverkanspartners hade han bjudit in pressen till ett hygge vid E 4 i Måttsund. Här delades priset Årets vackraste hygge ut för första gången. Mottagare var skogsägaren Aina Nilsson från Måttsund, medlem i Norra Skogsägarna.
Och bilden av ett hygge? Ja, Anders Nenzén exmplifierar:
- Var sätter man älgtornet, fint till lingonplockning och plantering, säger Nentzén.
Bespottade
Att många reagerar negativt över hyggen är han medveten om och utmärkelsen ska ge en motbild. Likaså närvarande regionchefen för Norra Skogsägarna Erland Johansson är medveten om att hyggen inte står högt i kurs:
- Hyggen är ganska bespottade, ifrågasatta, har en negativ bild, men det handlar ju faktiskt också om en arbetsplats, säger Johansson.
Varför hyggenas förekomst är bespottad förklarar han så här:
- Det handlar väl om synintrycket och att det sker en förändring samt att det blir svårt att ta sig fram där.
Att naturskyddsorganisationerna ofta reser hård kritik och tycker det sparas för lite naturskog är Erling Johansson medveten om:
Ett av tio hyggen
- Man kan ju inte alltid lyckas till 100 procent, säger han men förklarar att de flesta skogsbolag är certifierade och avverkar med hänsyn till den biologiska mångfalden exempelvis den rödlistade tjädern.
- Den verkar ju trivas väldigt bra i ungskogsbestånd där den har gott om mat och den hittar tillbaka till skogen, säger Johansson.
Hygget i Måttsund är ett av tio nominerade i länet. Det ligger vid E 4 i närheten av Motorstadion i Måttsundstrakten är på 10 hektar.
- Det är vackert för att man har sparat mycket högstubbar och träd, exempelvis en grupp med aspar. Hygget ligger dock över genomsnittet över hur mycket man normalt sparar, förklarar Anders Nenzén.
Hygget som viktigt för samhället är något som Nenzén slår ett slag för med lite beräkningar:
- Varje dag anmäls cirka 56 hektar till slutavverkning. Under ett år anmäls endast en halv procent av den totala produktiva skogen till avverkning.
Avverkningen ger jobb
- Ett medelhygge i länet, 6,3 hektar, ger en direkt sysselsättning åt 13 personer, skördare, skotare, planterare med flera. Virket från avverkningen kan bidra med sysselsättning för en stund till över 1.200 personer i industrin. Medelhygget ger ett tillskott i statskassan motsvarande två-tre sjukskötersketjänster menar Anders Nenzén.