Inte nog för att vända trenden

Tre olika studier har gjorts av vilka samhällseffekter som nya gruvor i små inlandskommuner kan medföra. Resultaten skiljer sig åt, trots att man använt samma beräkningsmodell (rAps).Två av studierna har gjorts av forskare vid Luleå tekniska universitet respektive kulturgeografiska institutionen vid Umeå universitet. Den tredje studien har gjorts av konsultföretaget WSP.Räknar med avvikelse
Forskarna Thomas Ejdemo och Patrik Söderholm vid LTU har kommit fram till att för 100 nya jobb i gruvorna i Kaunisvaara skulle ytterligare 150 jobb skapas. Deras beräkningar bygger på att gruvföretaget Northland Resources som mest skulle ha 1.071 personer anställda i gruvdriften.- Vi antar att investeringen innebär en avvikelse från den långsiktiga befolkningstrenden. Vi tror att det kommer att ske en inflyttning, säger Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid LTU.Byggd på inflyttning
Han betonar att det är ett scenario och ingen prognos. Deras utgångspunkt att det kommer att ske en inflyttning till Pajala baseras på att det är för långa avstånd för att dagpendla från en annan kommun. En annan faktor som spelar in är att Pajala kommun är så proaktiv inför etableringen, tillägger Patrik Söderholm. Sysselsättningseffekten är inte alls lika påtaglig i studien som gjorts i Västerbotten av möjliga gruvetableringar i fem inlandskommuner, den så kallade Guldlinjen. Där kom forskarna fram till att för 100 nya jobb i gruvan skulle ytterligare 50 jobb skapas.Inpendling
I studien från konsultföretaget WSP finns två alternativ; ett som bygger på att 90 procent av gruvföretagets anställda pendlar in till Pajala kommun och ett som bygger på 90 procents inflyttning. I det förstnämnda alternativet skulle 100 jobb i gruvan ge 30 jobb utanför gruvdriften.I inflyttnings-alternativet skulle 100 jobb i gruvan ge 50 jobb utanför gruvdriften. WSP har utgått ifrån nya uppgifter om antalet direkt anställda i gruvdriften, cirka 600 personer enligt uppgift från Northland Resources.Takten ifrågasatt
Konsulterna på WSP ställer sig tveksamma till att det skulle ske en så kraftig och hastig inflyttning till Pajala som forskarna från LTU har räknat med.- Takten gör att man kan ifrågasätta realismen i ett sånt här scenario, säger Christer Anderstig, WSP.De senaste 20 åren har Pajalas befolkning minskat med i genomsnitt 1,3 procent per år. Scenariot som forskarna skisserat innebär att Pajalas befolkning skulle öka med i genomsnitt 5,8 procent per år under perioden 2008-2014. Stockholmsregionen
Det finns bara två kommuner i landet som varit i närheten av en sådan befolkningstillväxt under sex år. Värmdö och Vaxholm har under vissa perioder vuxit med cirka fyra procent per år. Konsulterna på WSP anser inte att det finns något som talar för att de nya gruvorna skulle medföra att befolkningsminskningen i regionen vänds till en befolkningsökning till 2030.

Inte nog för att vända trenden

Hur stora blir samhällseffekterna av nya gruvor i Pajala egentligen? Forskare som använt samma beräkningsmodell kommer fram till olika resultat.