Hösten 2008 beslutade regeringen att låta göra en översyn av det kommunala utjämningssystemet som funnits i sin nuvarande form sedan 2005.
På onsdagen överlämnade en enig utjämningskommitté sitt förslag till regeringen.
Avsikten med utjämningssystemet är att landets alla kommuner och landsting ska kunna erbjuda service av likvärdig kvalitet och kvantitet. Det består av både inkomst- och kostnadsutjämning och förändringarna gäller framför allt kostnadsutjämningen.
Förändringarna ska införas 2013 och de ekonomiska effekterna ska successivt slå igenom under en sexårsperiod för de kommuner och landsting som drabbas negativt.
Kommuner och landsting som tjänar på förändringarna får direkt ta del av pengarna.
Haparanda blir vinnare
Om förslaget genomförs får Haparanda kommun drygt 14,8 miljoner kronor mer från utjämningssystemet, eftersom kommunen får 1.476 kronor mer per invånare.
- Det är inte mer än rätt, säger kommunalrådet Gunnel Simu (S) och tillägger att kommunen har låg skattekraft.
Pajala kommun får enligt förslaget 1.223 kronor mer per invånare, vilket innebär cirka 7,7 miljoner kronor mer.
För Kalix kommun innebär 1.102 kronor mer per invånare ett tillskott på 18,4 miljoner.
Överkalix kommun får 1.026 kronor mer per invånare vilket betyder 3,7 miljoner mer från utjämningssystemet.
Luleå förlorar
Men det är inte alla kommuner i Norrbotten som blir vinnare. Luleå kommun förlorar mest, drygt 52 miljoner kronor eftersom kommunen föreslås få 708 kronor mindre per invånare.
- Vi har litet tid på oss att parera det här, men det är inget jag hade längtat efter, säger kommunalrådet Karl Petersen (S).
Luleå kommun kommer att få ett införandebidrag under tre år för att mildra konsekvenserna av förändringen, men år 4 slår minskningen igenom fullt ut. Karl Petersen hoppas att ökad tillväxt och sysselsättning ska kompensera för att kommunen kommer att få mindre från utjämningssystemet.
Karl Petersen ställer sig frågande till utjämningssystemets förändrade konstruktion, som innebär att Arjeplog och Jokkmokk också kommer att få mindre pengar.
- När riktigt svaga kommuner får det tungt kan man fråga sig hur systemet är uppbyggt. Arjeplog och Jokkmokk är inte kommuner som behöver få ytterligare bördor, tvärtom, säger Karl Petersen som är ordförande för Kommunförbundet Norrbotten.
Arjeplogs kommun förlorar 390 kronor för var och en av de 3.174 invånarna. Det innebär 1,2 miljoner kronor mindre från utjämningssystemet.
- Det blir svårt för oss. Det är precis på marginalen för oss, säger kommunalrådet Britta Flinkfeldt Jansson (S).
Jokkmokks kommun får enligt förslaget 284 kronor mindre per invånare. Det innebär drygt 1,4 miljoner mindre till kommunen.
Landstinget bland förlorarna
Sju landsting tillhör också förlorarnas skara i det nya utjämningssystemet. Norrbottens läns landsting förlorar 353 kronor per invånare, vilket blir ungefär 88 miljoner kronor.
- Det är naturligtvis inte bra när vi ändå minskar i befolkning, det blir svårare att upprätthålla en god hälso- och sjukvård men det är ändå inom hanterbara tal, säger landstingsrådet Kent Ögren (S).
Han jämför med Västerbottens läns landsting som får 1.236 kronor mindre för varje invånare. Det innebär ett tapp på 320 miljoner kronor i Västerbotten.
Tror du att förslaget kommer att genomföras?
- Det är svårt att säga. Nu börjar kattrakandet mellan vinnare och förlorare. Det brukar bli någon kompromiss i slutänden, säger Kent Ögren.
Förslaget ska skickas på remiss till landets samtliga kommuner och landsting.