Efter julfesterna ska man vara aktsam om resterna.
Det av flera skäl – julmaten riskerar annars att antingen kastas bort eller bli hälsovådlig.
För vi kastar mat i massor. Det gäller särskilt i jultider när matsvinnet når nya höjder, eller djup om man vill.
Men även den mat som inte kastas måste sparas på rätt sätt. Annars finns risken för magsjuka.
Den allra mesta maten kastas för att den blir gammal och otjänlig eller att det blir mat över vid en måltid – rester som inte sparas utan kastas direkt.
Naturvårdsverket arbetar för att minska svinnet då matproduktionen påverkar miljön negativt. Om det slängs mindre mat så sjunker behovet av att producera mat. Det påverkar hela livsmedelskedjan positivt för miljön.
– Ett problem är ju att maten är för bilig. Den är inte tillräckigt värdefull för att vi ska vara aktsam om den, säger Christina Jonsson, Naturvårdsverket.
Trots det finns det pengar att spara; en svensk familj på fyra personer kan spara upp till 6 000 kronor per år genom att agera klokare – det gäller att planera sina inköp och förbättra förvaring, frysa in och använda rester.
– Vi kastar mat för tidigt, det är skillnad på bäst före datum och sista förbrukningsdag. Mat håller flera dagar efter bäst före. Lita på din smak och lukt, säger Jonsson och tillägger:
– Ta ägg till exempel, det datum som finns på förpackningen gäller förvaring i rumstemperatur, en EU-standard. I Sverige förvarar vi ägg i kylskåpet, då håller de mycket längre.
Julen antas vara den tid på året då det kastas mest mat. Ett antagande då det svinnet inte finns redovisat månadsvis.
Men svinnet har faktiskt minskat sedan 2012 och det är främst industrin och hushållen som bättrat sig.
– Vi vet faktiskt inte vad det beror på. Men matsvinnet har varit en mediafråga och så har skolan börjat jobba med frågan. Barnen kanske tar hem sina kunskaper, säger Jonsson.
I framtiden kan kastad mat få en ökad betydelse och kanske lätta våra samveten en smula över matsvinnet. Professor Paul Christakopoulos och hans forskargrupp på Luleå universitet gör etanol av mat som slängs. Redan i dag används mat som bränsle, eller i alla fall råvaror som skulle kunna bli livsmedel.
Fördelen med att använda matavfall är att då kör vi inte bil på något som skulle kunna ätas.
– Vi brukar andra generationens livsmedel, inte första, som Paul Christakopoulos uttrycket det.
Enligt Christakopoulos är Sverige väl lämpat för att omvandla matavfall till bränsle för fordon tack vare sitt väl utvecklade system för att sortera avfall.
På Naturvårdsverket har man inget emot att matavfall blir bränsle. Inte så länge det rör sig om oundvikligt matavfall.
– Men det allra bästa är ju att maten äts upp, säger handläggaren Christina Jonsson.