I årets köttguide från Världsnaturfonden får den svenska kycklingen rött ljus på grund av dess klimatpåverkan och djurvälfärden. Deras matexpert Anna Richert uppmanar folk att välja bort svensk kyckling sedan WWF börjat ställa högre krav.
Samtidigt svarar branschorganisationen Svensk Fågel att WWF räknat fel kring klimatavtrycket och att en studie visar på bra hälsa hos djuren.
Majoriteten av kycklinguppfödningen sker i södra Sverige men sedan tre år tillbaka drivs Strömnäsgården utanför Boden av Magnus Eriksson och Åsa Lindmo. De har en småskalig produktion med 2 000 kycklingar per säsong och är som de vet ensamma i hela Norrland.
– Jag kan förstå att rapporten får kritik då man pressar djuren ganska hårt i den konventionella uppfödningen. Den ras som används är snabbväxande så det ska gå fort och man ska komma upp i vikt, vilket inte sällan går ut över fågelns välmående när de lever trångt, säger Eriksson.
Han lyfter att odlandet av spannmål inte är klimatvänligt plus att kycklingarna även äter en soja som importeras från exempelvis Brasilien.
– Kycklingen är ett billigt protein och det har påståtts varit klimatsmart. Så på så sätt har det styrts till en ökad konsumtion samtidigt som det även finns en hälsodebatt kring kyckling kontra rött kött. Det har blivit billigt och spannmål subventioneras av skattemedel så då blir det lägre priser, plus att processen har blivit industrialiserad.
På Strömnäsgården kallar de djuren för grönbeteskycklingar där de små liven får foder men tas ut på bete och produktionen endast sker under sommaren. De köper in avelsägg som kläcks på plats utan att några djur fraktas.
– De får äta av vad naturen ger men de får också extra eftersom det behövs till denna ras. Vårt spannmål skulle jag inte påstå är bättre än annat för det är det inte. Däremot påverkas våra marker positivt av att ha kycklingarna där för de göra ekosystemsnytta så länge de lever.
Svensk Fågel lyfter fram att 97 av deras gårdar har stallar som värms upp av förnybar energi och att det finns värmeväxlare som sparar energi. Det tycker Eriksson är en bra lösning vid produktionen.
– Jag tror att grundproblemet är att kyckling blivit en billig stapelvara där det är lite löpande band-produktion plus att den är spannmålsdriven. Sedan sker spannmålsodlingen med klimatmässigt tveksamma metoder.