Och i år är det fyra år sedan den samiska författarföreningen på svensk sida av Sábme, Bágo ?álliid siebrie, grundades. Och nu ser det ut som att den samiska litteraturens kräftgång i Sverige kan ha förvandlats till om inte en flodvåg, så åtminstone en skönjbar ström av utgivningar. I helgen äger den samiska litteraturfestivalen Bágo in Books rum i Jokkmokk.
Litteraturprofessorn Harald Gaski håller i ett samtal med rubriken "Att skriva om sitt liv i lyrikform". Han samtalar med är augustprisnominerade Linnea Axelsson, ursprungligen från Porjus, Helga West från Helsingfors med rötterna i Deatnu/Tana och Juvvá Pittja, som bor i Jokkmokk men har familjens renar i Unna Tjerusj, Gällivare. Gaski konstaterar att i majoritetens ögon blir minoritetens litteratur nästan alltid politisk. Men finns det en politisk tanke med de tre författarnas lyrik?
– Jag skriver om mitt liv och det är aldrig min tanke att det ska vara politik. Men det är klart, att om en dikt handlar om de lagar och regler som styr våra liv som renskötare, och som inte alls är anpassade efter renskötseln, blir det per automatik politik.
Helga West är liksom Juvvá Pittja debutant och konstaterar att just att hennes diktsamling endast finns på nordsamiska i sig är ett politiskt statement.
– Mina dikter är baserade på den muntliga berättartradition vi har i Deatnu. Jag har verkligen försökt att fånga det språk jag hörde som barn. Det är ett lokalt språk för de lokala människorna, säger hon.
Tidigare under eftermiddagen har Bágo ?álliid siebries ordförande Anne Wuolab, själv författare, samtalat med Ann-Helén Laestadius, augustprisvinnaren från Kiruna. De talar om samisk kontext och att Ann-Helén gärna vill beskriva den press som många ungdomar känner, vare sig det är i ett svenskt eller ett samiskt sammanhang. Anne Wuolab konstaterar att också utländska författare som har förlagt handlingen i sina böcker till Sábme uppenbarligen har lyckats hitta en dragningskraft i det samiska temat.
- Jag brukar få frågan om det bara är samer som får skriva om samer. Självklart får vem som helst skriva om samer. Men det är väldigt viktigt att man gör sin research. Det är viktigt att det blir rätt och att man inte bidrar till fördomar, säger Ann-Helén Laestadius som menar att det är betydelsefullt att ta makten över sin egen historia.
- I dag kan vi samer berätta våra historier på vårt sätt istället för att bara bli berättade om av andra och det är bra.
Under de fyra år den samiska författarföreningen har funnits har inte bara bokutgivningen ökat. I Jokkmokk finns sedan i våras det samiska författarcentrumet Tjállegoahte, som är en av arrangörerna bakom litteraturfestivalen. Ordförande i Tjállegoahtes styrelse är Johan Sandberg McGuinne. Han konstaterar att den samiska litteraturens kollaps på svensk sida tycks vara avvärjd. Tjállegoahtes uppgift är bland annat att arbeta operativt med att till exempel arrangera författarkvällar.
– Författarföreningen har vuxit snabbt och har idag mer än 60 skrivande, jojkande och berättande människor på svenska sida. När det gäller Tjállegoahte så drivs det visserligen i projektform, men vi betraktar det som den permanent verksamhet det ska bli, säger Sandberg McGuinne.
Bágo in Books fortsätter under hela lördagen.