Hon som utbrister heter Francoise Becuisse, fransyska och ättling till äventyraren och författaren Jean-Francois Regnard (1655-1709).
Den stenrike Regnard gjorde i sin ungdom spektakulära resor, och tillsammans med två vänner kom han till Stockholm, där de fick audiens hos kung Karl XI. Denne rådde fransmännen att resa till Lappland. Provinsen förtjänade, som kungen sa ”att ses både på grund av sitt läge och sina invånare, som levde ett liv okänt för övriga européer”. Fransmännen reste till Torneå och färdades sedan med båt på Torneälven och tog sig ända upp till Torneträsk.
Regnard skrev en bok om denna äventyrliga färd, ”Voyage de Laponie”, den boken har Francoise med sig, hon vill göra samma resa och svenskkunnig som hon är har hon med sig en översättning, ”Resa i Lappland”. Francoise skaffar sig en chaufför, historieläraren Jens Eveblom, som guidar henne och visar Tornedalens alla sevärdheter.
Selma Lagerlöf skrev en läsebok i geografi för Sveriges skolbarn, den världsberömda berättelsen om Nils Holgersson, som flög över landet och råkade ut för många äventyr. Ohlson har skrivit en liknande läsebok för vuxna om Tornedalens geografi och historia. Lite äventyr blir det också, kanske inte så fantastiska som i Selmas bok utan mera jordnära. Men erotiska upplevelser kan också vara magiska…
Jens har i likhet med sin andlige fader en faiblesse för språkliga skämt. Han älskar vitsiga och dubbeltydiga formuleringar. Francoises svenska är för torftig för att hon ska förstå denna ordakrobatik, men säkert lockar den läsarna till många leenden.
Francoise är mera intresserad att försöka hitta överensstämmelser mellan tornedalska ortnamn och franska ord. Haparanda låter som franskans happer och randonné, tycker hon.
Jens är kunnig och pedagogisk, en riktig bokmal dessutom. Francoise tycker att hans eviga bokläsande är en flykt undan det riktiga livet.
Ohlsons underhållande och läsvärda roman kunde med fördel ha slutat när Francoise och Jens återvänt till Haparanda. Men det visar sig i slutkapitlen att Jens haft en hemlig agenda för resan. Han har gjort en livsavgörande upptäckt, som är för stor för att kunna skildras på de få sidor som återstår av berättelsen. Jens borde kanske få en egen roman.