En ny bok pusslar ihop Alois Brunners osannolika liv och riktar samtidigt ljuset mot nutida krigsfasor. I gamla brev, vittnesmål, CIA- och Stasiregister är bevisen fragmentariskt utspridda: Nazisten Alois Brunner, ansvarig för bortförandet av över 136 000 judar, flydde efter andra världskriget. På den palestinske stormuftin Haj Amin al-Husseinis inrådan reste han till Damaskus, där han levde skyddad av samma syriska regim som i dag styr landet.
Historien låter osannolik. Men på ett fik återberättar Eric Ericson och Susanna Wallstén en outsinlig flod av detaljer som de har grävt fram från nazistjägare, underrättelsetjänster, förintelseförnekare, syrier och i en intervju med den kände terroristen Schakalen, Ilich Ramírez Sánchez.
– Vi blev extra nyfikna när vi hörde att tysk underrättelsetjänst i mitten av 90-talet förstörde väldigt många dokument, ja hela Brunners akt, säger Eric Ericson.
Författaren bakom ”Brev till samhället” har alltid varit intresserad av samhällets strukturer, ofta med en ironisk udd. Här leder dock viljan att kartlägga världen till storpolitiskt gravallvar.
Intresset för Syrien väcktes under en resa dit i 23-årsåldern. Det var också där han fick höra om den forne nazisten. Han och Susanna Wallenstén frågade sig varför regimen fortsatte skydda honom. Under det fyra år långa arbetet blev duon ett par och fick dottern Karin, som nu lär sig arabiska ord av sin syriska barnvakt.
– Vi har lagt all tid vi har och läst allt som går att hitta. Det var som att lägga ett stort pussel, säger Eric Ericson.
Alois Brunner var en av Adolf Eichmanns närmaste män. Brutal och effektiv ansvarade han för att deportera hundratusentals människor till förintelseläger. Bland annat skickade han 345 föräldralösa barn med boskapståg till Auschwitz och Bergen-Belsen.
– Det går inte att sympatisera med honom. När han formulerar sig själv i brev kommer man lite närmare men annars blir han bara en symbol för ondska, säger Susanna Wallstén.
Hon har tidigare skrivit romaner om några av nazismens mest framträdande personer, för att utforska ondskans mekanismer. Men Brunner förblir en nazistisk stereotyp.
– Han är ond, aggressiv och gillar surkål. Han är en karriärist som lurar folk. Han är banal. Men han är intressant i ett annat sammanhang, han fortsätter att hanka sig fram och vägrar göra avsteg från sina åsikter, säger hon.
Eichmann kidnappades av Mossad och ställdes inför rätta. Brunner levde i stället relativt öppet i Syrien, där han bland annat var säkerhetsrådgivare åt Rifaat al-Assad och deltog i att framställa kemiska vapen. Tusentals exnazister flydde till Mellanöstern. Ericson och Wallstén har kartlagt flera av dem; de var ofta inblandade i vapenaffärer, blev framstående affärsmän eller rådgivare.
– Det intressanta är också vilken kontakt Brunner hade med nynazistiska nätverk och flera personer som är aktiva än i dag, säger Eric Ericson.
I Brunners öde strålar gårdagens grymheter samman med dagens fasor. Det är vad som rättfärdigar ännu en bok om nazismen tycker Susanna Wallstén, som är fascinerad av det aldrig sinande intresset för Förintelsen.
– Det är lätt att ”romantisera” nazismen men svårare att ta till sig vad som händer i dag. När folk läser om vad Brunner gjorde mot barnen på 40-talet vill vi att de ska jämföra med i dag: det som nu pågår i Syrien är lika fruktansvärt.
Via skildringen av Brunners liv tecknar Ericson och Wallstén inte bara Syriens samtidshistoria, utan också Israels tillblivelse och dold storpolitik världen över, med kopplingar ända till Vatikanen. Och det finns paralleller i Assadregimens övervåld: syriska makthavare som trots folkmord slipper åtal.
– De värsta klarar sig alltid, säger Susanna Wallstén.
Författarduons förhoppning är att vara folkbildande. De har strukturerat det enorma materialet i korta fragment, vilket också blir en del av bokens budskap:
– Vi har blivit än mer övertygade om att det inte går att prata om sanning, det är farligt att säga i tider av alternativa fakta, men sanningen är motsägelsefull. Den finns i små historier som inte går ihop men som sammantaget ger en helhetsbild. (TT)