Citatet är hämtat från Rosamund Youngs debutbok ”The Secret Life of Cows”, som gjort succé i England, och som nu översatts till svenska med titeln ”Kornas hemliga liv”.
Redan på 1950-talet skaffade sig Rosamund Youngs föräldrar ett eget jordbruk. Markerna lämpade sig inte för spannmålsodling, varför man ägnade sig åt boskapsskötsel. De började i liten skala och vägrade att följa myndigheternas krav om att effektivisera djurhållningen. Deras kor, får, grisar och höns skulle få leva ett naturligt och fritt liv. Produktionen var ekologisk fastän de aldrig hört talas om detta begrepp.
Rosamund och hennes bror Richard fortsatte föräldrarnas arbete och har utvecklat gården Kite’s Nest i Worcestershire till ett stort företag med massor av boskap. Men man har följt föräldrarnas ideologi. Djuren lever ett fritt och värdigt liv, de har gott om utrymme och får individuell omvårdnad. Kalvarna diar sina mödrar och man mjölkar korna bara för att tillgodose husets behov.
Youngs är övertygade om att varje djur har sina speciella egenskaper, som djurvårdarna måste ta hänsyn till. Kor kan till exempel kommunicera med människor, de kan lösa problem och hitta på lekar. Men framför allt är kor olika, somliga är intelligenta, andra är dumma, somliga är snälla, andra är aggressiva.
För dem som i likhet med mig växt upp på ett gammaldags jordbruk med en sju till åtta kor, några får och grisar och ett par hästar, bekräftar ”Kornas hemliga liv” vad vi lärde oss i barndomen. Det är självklart att djur har ”personliga” egenskaper.
Men Youngs beskrivning av djuren på gården är idylliserande, och hennes självsäkra utsagor om djurs egenskaper närmar sig ibland det fabelaktiga. Inte ett ord om att djur slaktas och att man driver ett företag som säljer kött och fläsk.
Med rätta kritiserar hon emellertid den moderna djurhållning som medför att höns aldrig får vistas ute, grisar aldrig får böka i jorden och att kor trängs ihop i jättebesättningar. Vi blundar för detta elände och försöker inbilla oss att boskap är till för livsmedelsproduktion och bara har en enda livsuppgift, nämligen att så fort som möjligt uppnå önskad vikt för att sedan avlivas och bli billig mat.
Youngs bok innehåller många roliga och rörande små berättelser om kor som Fat Hat II, de oskiljaktiga vännerna Charlotte och Guy eller Amelia, den kärleksfulla och kluriga, som tillägnas en hyllningsdikt.
Om någon läsare tror att får är dumma, att höns inte är sällskapsdjur och att grisar är lortaktiga, kommer man att ändra uppfattning efter att ha läst Youngs bok.