Preppare försöker förutse dem alla. Nu kommer böckerna om hur man förbereder sig på samhällets eventuella sammanbrott.
Vad skulle du göra om mobiltelefonerna lade av, om bilarna slutade fungera, om vi drabbades av allt längre strömavbrott och hyllorna i affärerna började gapa tomma? I Lars Wilderängs Stjärntrilogi händer allt det och lite till. Böckerna om hur samhället plötsligt bryter samman skildrar också prepparen Filip, som lever i ständig förberedelse för eventuella krissituationer.
– Det finns de som säger att ”Stjärnklart” är den dyraste boken de har läst, för att de gick ut efteråt och köpte vattendunkar, vattenfiltar och spritkök. Och boken är delvis pedagogiskt upplagd kring vad man kan göra och vilka problem som kan uppstå, säger författaren.
I höst handlar flera böcker om prepping. Företeelsen är långt ifrån ny, påpekar Lars Wilderäng. Förr i tiden var det vanligt att odla, koka sin egen sylt och ha ett lager av mat. Den så kallade survivaliströrelsen somnade dock in efter kalla kriget. Men terrorattacken den 11 september 2001 var ett första uppvaknande till vad många upplevde som en otryggare värld.
– Sedan kom finanskrisen, då folk hamnade ekonomiskt illa till. Då uppstod också hipsterrörelsen där man ska göra saker själv, återanvända och odla. Det är relaterat och där någonstans började det dra i gång i Sverige. Men det tog fart på riktigt i samband med Rysslands invasion av Krim, säger Lars Wilderäng, som har varit intresserad av frågan länge.
– Jag har alltid varit lite ”riskalert”. Jag flyttade tidigt ut på landet, 1997, och där bryts strömmen då och då, så man får en annan beredskap.
Lars Wilderängs nya bok ”Höstsol” har också preppingtema, men i större skala. Det är en säkerhetspolitisk thriller, som han tror kommer att skrämma ännu fler än Stjärntrilogin gjorde. Trilogin bidrog annars till att journalisten Anna-Maria Stawreberg nu skriver boken ”Prepping – Att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta”, som är en introduktion till fenomenet. Under en middag – där en i sällskapet hade läst Wilderäng – diskuterade de strategier vid en eventuell katastrof eller attack mot Stockholm.
– Jag sade ”då åker vi till landet” och våra kompisar svarade: ”men du kommer inte att kunna tanka bilen, inte ta ut pengar, handla mat eller få ut vatten. Då började jag inse hur sårbara vi är.
För Anna-Maria Stawreberg handlar intresset också om en kärlek till naturen och ett intresse för odling och självhushåll. Numera har hon gått en överlevnadskurs och i sitt yrke som journalist har hon intervjuat många preppare.
– Det är inte bara tokskallar som sitter i bunkrar, det är helt vanliga människor, säger hon.
Gemensamt för dem hon pratade med var dock att de först drevs av en stor rädsla.
– Ju mer de läste på desto räddare blev de. Men förhoppningsvis drar man nytta av rädslan, kan släppa den och förbereda sig på en rimlig nivå.
Lars Wilderäng skriver spänningslitteratur och sannolikheten att det han skildrar ska inträffa är minimal – särskilt eftersom zombier så småningom blir inblandade. I höst kommer också Herman Geijers ”Zombieöverlevnadskalendern 2018: Din sista chans att förbereda dig”, vilken ska följas av en bok om zombieapokalypsen. Det är ett internskämt i rörelsen, enligt Wilderäng. Även Anna-Maria Stawreberg har gjort kopplingen:
– Ett par preppare jag har intervjuat säger att en zombieattack står för allt: ryssen, Trump, vattenbristen. Det är en metafor för allt skit som kan hända, men man kanske kan börja med att ha åtminstone förnödenheter hemma för de 72 timmar som Myndigheten för samhällsberedskap rekommenderar, föreslår hon.