Alfred Ruth, född 1982 och uppvuxen i Luleå, är självlärd datatekniker som vid sidan av gymnasiestudierna började tillverka och sälja hemsidor. Han utbildade sig till journalist och arbetade på Computer Sweden, Internet World och Dagens industri innan han sa upp sig och grundade videoannonsbolaget Videoplaza som för tre år sedan såldes till ett australiskt telejätteföretag.
– När jag var utvecklingschef på Videoplaza frågade folk hur man kunde bli utvecklingschef när man var journalist. Nu frågar de hur jag kan blir författare när jag är utvecklingschef. Det jag har kommit fram till är att jag jobbar bara med saker som jag inte vet hur man gör, det är då jag är på topp, säger han.
Nu debuterar han som författare med ”En anledning att finnas”, första delen i trilogin ”Fermis filter”.
Året är 2048. Den svenska programmeraren Ariel bor i San Fransisco och försöker förverkliga sin barndomsdröm om att utveckla en säker övermänsklig artificiell intelligens. Under en hetsjakt på invandrare i USA deporteras hon till Sverige. Hon jagas av internationell underrättelsetjänst, men det visar sig att flytten till Sverige kan bli hennes räddning.
– Det är en berättelse om samhället och människan i en tid när tekniken har nått så långt att vi inte längre kan konkurrera med maskinerna om jobben.
I de tre böckerna skildrar han Ariels kamp med frågan om hur man kontrollerar en maskin som är mer intelligent än oss själva.
Alfred Ruth tycker inte att hans berättelse faller in i de senaste årens dystopier i stil med den amerikanska tv-serien ”Handmaid´s tale”.
– Jag vet att en del läser den så, för att den utspelar sig i framtiden och är ganska ödesmättad. Men min berättelse är egentligen optimistisk. Vi har klarat av klimathot och ersatt lönejobben med basinkomst utan att det har blivit revolution eller hungerkravaller.
Han är inte ensam om sin bild av hur framtiden kommer att te sig, betonar han. Enligt den akademiska forskningen framstår det som en ganska naturlig utveckling. Automatiseringen tar bort gamla jobb och föder nya men färre jobb, framförallt i storstäderna. Urbaniseringen tilltar och glesbygden hamnar i en misär.
Vissa politiska riktningar skyller på invandringen när det blir ont om jobb, men i själva verket handlar det om den tekniska utvecklingen, menar han.
– Vi har en väldigt öppen dold agenda med böckerna. Det är att få allmänheten och politikerna att få upp ögonen för de här frågorna. Tekniken kan frälsa oss – från fattigdom i världen, från miljöproblem och mycket annat. Den kan göra mänskligheten hållbar. Men det är viktigt att förstå att det finns risker också. Tekniken kan utplåna oss om vi använder den fel.
Hans science-fiction-trilogi har rönt stor uppmärksamhet redan i förväg för att han under arbetets gång har använt sig av 500 så kallade betaläsare – provläsare.
I normala fall är det kanske ett par förlagsredaktörer som läser igenom manus och gör en subjektiv bedömning av om det kommer att gå att sälja boken eller inte, konstaterar han.
– De har väldigt svårt att våga chansa på debutanter eller ambitiösa, dyra satsningar.
Med en provpublik behöver man inte chansa.
– Såvitt jag vet är vi först i världen med att testa det i bokbranschen. Däremot i Internetbranschen är det ett vanligt sätt att jobba på. För mig är det fullkomligt självklart att jag vill veta hur boken funkar med publik, innan jag släpper ut den.
: